Sverige överlever inte höjda räntor

Det är fel tid att strama åt

Maten kommer att bli dyrare. Det är den korta sammanfattningen av en rapport Livsmedelsföretagen publicerade häromdagen. Man talar om en "perfekt superstorm" där företagens kostnader ökar för precis allt. Råvaror blir dyrare, transporter och energi också.

Livsmedelsindustrin är inte den enda bransch där kostnaderna ökar. Det inköpschefsindex som bland annat Swedbank publicerar visar att två tredjedelar av industriföretagen tänker höja sina priser för att kompensera sig. I tjänstesektorn har vartannat företag samma planer.

Konsumenterna får betala

Till sist kommer kostnaderna att landa hos oss som konsumenter. Inflationen handlar inte bara om stigande bensinpriser och rekordräkningar för elen.

Mellan november förra året och november 2020 minskade de genomsnittliga reallönerna med 1,3 procent. Enligt Medlingsinstitutet är det den största reallönesänkningen sedan december 1993.

Det är kanske inte den situation de flesta, inklusive den här ledarsidan, såg när pandemin lamslog världen för två år sedan. Både globala stimulanser och regeringens satsningar för att hålla den svenska ekonomin flytande har haft effekt.

Helt väntat kommer nu också kraven på att den ekonomiska politiken ska stramas åt.

Nya besked om räntan

I nästa vecka ska Riksbanken ge nya besked om räntan. Ingen förväntar sig någon höjning nu, men i veckan krävde cheferna på Finansinspektionen och Riksgälden att andra stimulanser trappas ner. Man är rädd att de kan bidra till ökad skuldsättning och ekonomiska bubblor.

Varningstecknen måste tas på allvar. Inte minst efter beskedet att restriktionerna ska hävas på onsdag. I många branscher kan det bli ytterligare en knuff framåt. De politiska partier börjar dessutom få valfeber och tävlar om att hitta på förslag som ska kompensera olika väljargrupper. Men betyder det att det är dags att strama åt nu?

Nej knappast.

Riskerna finns kvar

När LO-ekonomerna i höstas beskrev utsikterna för den svenska ekonomin pekade man på de ekonomiska risker som pandemin fortfarande skapar. Men framför allt slog man fast att Sverige behöver en långsiktig expansiv politik med stora offentliga investeringar. I alla fall om vi ska nå full sysselsättning.

LO har rätt. Mer än 370 000 arbetslösa är fortfarande inskrivna på Arbetsförmedlingen. Massor av företag kämpar för att hitta en väg tillbaka. Höjda räntor och en snabb åtstramning av politiken skulle vara en medicin som är farligare än själva sjukdomen. Det är inte vad Sverige behöver.


Är det dags att strama åt ekonomin och avveckla stimulanserna efter pandemin? Eller behöver Mikael Damberg och Stefan Ingves hålla igång ekonomin för att få ner arbetslöshet och skapa tillväxt.

Diskutera med Ingvar Persson. Chatten startar klockan nio, men det går bra att skriva redan nu.

Denna chatt är stängd.

  • Ingvar Persson
    4 feb 2022

    Klockan har blivit halv tio. Diskussionen om den ekonomiska politiken kommer att fortsätta, men här är det dags att avsluta. Jag vill tacka alla som bidragit med synpunkter och perspektiv.

  • Ingvar Persson
    4 feb 2022

    hej Hoppfull.

    Jag vet inte om jag tänker att saker sköter sig själva. Det kommer som sagt att krävas aktiv politik för att skapa infrastruktur för den tekniska omvandlingen. (Tänk bara på behovet av kraft och kraftledningar till Västkusten när man nu ska bygga fabriken i Göteborg).

    Men framför allt behöver vi utbilda och kompetensutveckla människor om vi ska bli av med arbetslösheten.

  • 4 feb 2022

    Tror som du, att det är fel läge att strama åt. Speciellt nu när världen börjar öppna upp, då bör ekonomin verkligen ha chans till återhämtning förutsatt att det inte stramas åt. Det kommer liksom sköta sig självt lite vill jag tro..

    Hoppfull
  • Ingvar Persson
    4 feb 2022

    Hej Joacim.

    Som sagt, världens riksbanker ser väl ut att vara på väg mot lite mer normala räntor, även om det inte går så fort. Och det blir knappast nya stimulanser därifrån.

    Just därför ska nog finansministern vara lite försiktigt med att strama åt. Och det skulle han ha varit även om det inte hade varit val i höst.

  • 4 feb 2022

    Att inte höja räntan skulle få ännu värre konsekvenser på lång sikt. Den negativa realräntan fortsätter driva på överkonsumtion samt försvagar kronan. Genom den negativa realräntan uppmuntrar staten till att låna är bättre än att spara, samt skapar inflation.

    Räntan borde ha höjts för länge sedan.

    Ju längre Riksbanken väntar med att höja räntan, desto svårare blir det för företag och konsumenter att hantera en värld med normal ränta.

    Joacim

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.