Partier ska inte få makt efter storlek

Jimmie Åkesson och Nooshi Dadgostar får ursäkta, politik fungerar inte så

Magdalena Andersson inför dagens omröstning.

Så ärMagdalena Andersson vald till statsminister - igen. I morgon presenterar hon sin regering och det kommer bara att sitta socialdemokrater i statsrådsbänkarna.

Väldigt många drar säkert en suck av lättnad. Men det är ingen stark regering Sverige kommer att få. Socialdemokraterna har 100 ledamöter i riksdagen. På vägen har Magdalena Andersson och innan henne Stefan Löfven tvingats förhandla med miljöpartister, centerpartister och vänsterpartister. Och med den politiska vilden Amineh Kakabaveh.

Centerns sätt att hantera förra veckans budgetomröstning påminde Andersson om att hon inte kan räkna med att någon av dessa tänker ta ansvar för helheten. På många sätt är det ett omöjligt uppdrag hon har åtagit sig.

Ändå är Magdalena Andersson den enda som kan göra jobbet, och i politik är det faktiskt sällan storleken som har den största betydelsen.

Sverigedemokrater brukar prata om att de förväntar sig inflytande i förhållande till sitt röstetal. På senare tid har argumentationen plockats upp av Vänsterpartister som tycks utgå ifrån att opinionssiffrorna också ska avspegla sig i valresultat.

Jag förstår att resonemanget kan låta rimligt. Det är klart att ett parti som samlar var femte eller var tionde väljare vill kunna visa upp resultat.

Men Jimmie Åkesson och Nooshi Dadgostar får ursäkta, politiken inte fungerar på det sättet. Ett parti får aldrig inflytande i förhållande till sin storlek, i alla fall inte om det inte kan räkna in en egen majoritet. Inte ens då, om man ska vara noga.

Därför kan demokrati aldrig bara handla om att räkna skallar

Ett parti med 51 procent av rösterna skulle ju få all makt. De 49 procent som röstat annorlunda ingen alls. Därför kan demokrati aldrig bara handla om att räkna skallar.

Politik är inte bara att votera. Att påverka den politiska dagordningen eller opinionen är många gånger minst lika viktigt. Men arbetet i riksdagen handlar om att forma majoriteter. Med 175 röster kan man få igenom sin politik. Med 174 går det inte.

Fråga Ulf Kristersson.

Därför kommer varje röst att räknas, till och med Amineh Kakabavehs.

I klartext betyder det att ju mindre ett parti är och ju fler alternativ det partiet har, desto mer betyder varje enskilt mandat när det handlar om att samla de där 175 rösterna. Makt i förhållande till röstetal låter bra, men det har inget med den politiska vardagen att göra.

Trots att Socialdemokraterna är det största partiet kommer Magdalena Andersson att ha ett svagt stöd av partikamrater i riksdagen. Men det betyder inte att Sverige får en svag regering. Utmaningen är precis den samma som hela tiden. Att göra kompromisser och skapa majoritet för en så bra politik som möjligt.

Det är en konst socialdemokrater behärskar.