De borde sänka din ränta men ger dig långfingret
Bankerna missbrukar sin makt – Svantesson tittar på
Det blev en räntesänkning till från Riksbanken i år. I tisdags kom beskedet att styrräntan justeras ner från 2 procent till 1,75. Där kommer den sannolikt förbli ett tag, om man ska tro prognoserna.
Beskedet är välkommet. Svensk ekonomi går trögt. Många hushåll är fortsatt hårt pressade och regeringen har misslyckats med sin konjunkturpolitik.
Riksbankschef Erik Thedéen har fått dra ett tungt lass för att få hjulen att börja snurra. Förhoppningsvis kan nu sänkningen med 0,25 procentenheter bidra.
Men tyvärr kommer inte lättnaden få full effekt. Bankerna verkar se en möjlighet att smussla undan ytterligare miljarder åt sig själva.
Det är en tumregel att bankledningarna ska sänka den rörliga räntan på kundernas bolån med lika mycket som Riksbanken sänker styrräntan. Nu bryter man mot den regeln. Swedbank, Nordea, Handelsbanken och SEB sänker bara med 0.20 procent.
Den lindring som många behöver minskar i kraft.
Vågar inte agera
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) tycker detta ”sticker i ögonen”. Inte minst när många har haft det kämpigt, påpekar hon.
Men att faktiskt agera mot bankledningarna tänker hon inte göra.
Låter det bekant? Jo, tack.
Så här har det sett ut genom hela lågkonjunkturen. Storbankerna har satt i system att utnyttja de stora konkurrensproblem som existerar på räntemarknaden. Flera gånger har Svantesson beklagat sig över att de måste sluta missbruka situationen.
När de sedan ändå fortsatt roffa åt sig har hon inte vågat göra något åt saken.
Roffar åt sig
När styrräntan var som högst och situationen svintuff för många svenskar gjorde bankerna rekordvinster. Genom att ge olika villkor för pengar som kunderna satte in och pengar som kunderna lånade svällde det så kallade räntenettot.
En förmögenhetsöverföring har skett från vanligt folk till bankerna och dess aktieägare. Det handlar om hundratals miljarder – och siffran fortsätter alltså att ticka uppåt.
Svantesson borde ha agerat för länge sedan. Hon skulle till exempel kunna sänka avkastningskraven för den statliga banken SBAB. Det skulle öka konkurrensen. En annan väg är att införa en särskild skatt på bankernas räntenetto för att skapa incitament att minska marginalerna.
Dagens situation är ohållbar. Finansministern tittar på medan bankledningarna ger svenska folket långfingret.
