Det är så skönt att vi slipper Jan Björklund
Klyftorna är skolans stora problem
Svenska fjärdeklassares läsförmåga har rasat rejält sedan 2016. Men i pandemins spår har resultaten för elever i andra länder också fallit. Och de svenska resultaten är bra, ungefär som de finländska, de danska eller de norska. Men de ligger inte i topp. Det gör länder som Singapore, Ryssland och England.
Som så ofta när det handlar om stora internationella undersökningar av skolan kan resultaten användas för att bevisa lite vad man vill. Och precis det kommer också att hända.
Bränsle i debatten
Jämförelser med andra länder har utgjort ett slags bränsle i den svenska skoldebatten under ganska många år nu. Hade inte Jan Björklund dragit sig tillbaka som ambassadör kan vi vara säkra på att redan skulle ha anklagat Anna Ekström för de sämre resultatet.
Det är ganska skönt att vi i alla fall slipper det.
Ändå finns det naturligtvis anledning att prata om resultaten i dagens undersökning. Och det viktigaste är kanske inte exakt på vilken plats i den internationella rankingen Sverige hamnar.
Ett resultat från undersökningen, PIRLS 2021, är nämligen att skillnaden mellan svenska elever ökar. Nedgången handlar inte om att alla fjärdeklassare blivit lite sämre på att läsa. I stället visar den att segregationen mellan skolor och elever ökar.
Gammalt mönster
Mönstret är inte nytt. Barn till föräldrar med lång utbildning och vana vid att läsa blir själva duktiga läsare. Barn till föräldrar som inte läser och som ofta har en kort utbildning har det svårare.
Självklart påverkar det hela skolarbetet.
Bristen på likvärdighet och jämlikhet är den svenska skolans stora problem. Till en del beror det förstås på friskolorna och systemet för skolval. De senaste veckornas rapporter om dopade glädjebetyg är bara ett exempel på hur fokus förskjuts från kunskap och undervisning till helt andra saker.
Ekonomisk kris
Men det handlar också om resurser, och där har vi anledning att vara oroliga. Kommunernas ekonomiska kris kommer att gå ut över skolan.
Vi har redan sett protester och demonstrationer mot nedskärningar från lärarna och skolpersonal. Med prognoser som talar om att kommunerna saknar 24 miljarder de kommande åren kommer det att bli värre. Och det är de elever som bäst behöver skolans stöd som kommer att drabbas.
Regeringen och skolminister Lotta Edholm har lovat en ny skolpolitik, så ny att de till och med måste byta chef på Skolverket för att kunna genomföra den. Men vill man på allvar lösa de problem som PIRLS 2021 pekar på handlar den första frågan om resurser till kommunerna.
Och där har Lotta Edholm inte något att säga.