Gymnasiet bygger klassamhället starkt
Högern vill hålla borta arbetarklassens barn från högskolorna
32 procents ungdomsarbetslöshet i juni och en total arbetslöshet på 9,8 procent. Läget på arbetsmarknaden är brutalt. Och ungdomsarbetslösheten, den kommer fortsätta vara mycket hög i Sverige framöver när den generella arbetslösheten nu snart är framme vid 10 procent.
Det betyder också att vi måste göra om gymnasieskolan.
Alla kan inte bli akademiker, sa Jan Björklund när han förändrade yrkesutbildningar och gjorde dem till utbildningar som inte längre är studieförberedande.
Vad han borde ha lagt till var "särskilt inte arbetarklassens barn". I Sverige är dina föräldrars ekonomi och utbildningsnivå starkt styrande för både vad du väljer för utbildning, vilken skola du går på och vilka studieresultat du får.
Om kroppen inte håller
Vad Jan Björklund genomförde var en förändring av gymnasieskolan som innebar att 15 åringar förväntades välja hela sin framtid redan vid gymnasievalet. Det skulle såklart vare sig Jan Björklund eller Liberalerna kännas vid. Men reformen höjde trösklarna till högskolorna för alla som väljer yrkesutbildningar. Istället för att skicka med unga människor allt de behöver för att kunna välja en ny väg senare i livet formades en gymnasieskola där svenska och engelska klassades som onödigt för eleverna på yrkesutbildningarna att lära sig. Idag måste den som går ett yrkesprogram aktivt välja Svenska 2 och 3 samt Engelska 6 för att få grundbehörighet till högskolan. Det kan dock krävas långt många fler tillval än så för den 15-åring som exempelvis misstänker att man vill bli ingenjör istället för plattsättare senare i livet om kroppen inte håller hela vägen till pension.
Högern röstade nej
Av alla reformer som genomförts under de senaste decennierna som gjort Sverige mindre jämlikt är Björklunds reform den mest förslagna och dessutom den mest effektiva. Genom reformen av yrkesutbildningarna blev gymnasiet garantin för klassamhällets framtid.
I allt detta finns inte någon anständighet över huvud taget, inga tankar om framtiden och inga tankar om vad Sverige behöver för att lättare kunna rida ut ekonomiska kriser och utvecklingssprång. Men arbetarklassens barn var klokare än Björklund. Därför har också färre sökt yrkesprogrammen efter reformen 2011 än som gjorde det på den tiden programmen fortfarande var studieförberedande. 53 procent då, runt 38 procent från 2011 och framåt.
Vad Björklund kanske egentligen menade var att alla inte ska bli akademiker, särskilt inte arbetsklassens barn. I alla fall inte så länge högern kan bestämma över det.
Vilket man också gjort.
2018 röstade Centern, Liberalerna, Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna nej till att göra yrkesprogrammen studieförberedande igen.
Det är ingen slump.