Ett steg bort från lönedumpningen
De kommunala cheferna i småländska Ljungby skulle utbildas och kommunen drog i gång en upphandling. Vem skulle få utbilda cheferna? Ett schyst företag, tänkte man.
Kommunen krävde nämligen att utbildningsföretaget skulle ha kollektivavtal. Kravet var olagligt och missgynnande, tyckte en företagare utan avtal och länsrätten höll med.
Så det får väl nästan sägas att historia skrevs i Strasbourg i går, när Europaparlamentet godkände EU-kommissionens förslag till nytt upphandlingsdirektiv.
Plötsligt har man bestämt att lägsta pris inte längre ska vara den enda måttstocken för EU-ländernas myndigheter när de bjuder ut kontrakt till olika företag.
I praktiken innebär det att svenska kommuner och landsting nu kan ställa hårdare krav på sociala villkor och respekt för kollektivavtal.
Har fått effekt
I Sverige har det varit en känslig sak att kräva kollektivavtal i offentliga upphandlingar.
2008 slog EU-domstolen fast att det inte är tillåtet att ställa krav på lägstalöner om inte samma avtal gäller för alla företag i samma bransch i hela landet. Och eftersom det inte finns nationella minimilöner i Sverige och svenska kollektivavtal är frivilliga blev det i princip omöjligt.
Det har fått effekt i verkligheten.
Lönedumpning och utnyttjande av utländsk arbetskraft har blivit ett konkurrensmedel. I somras avslöjade SVT att polska byggarbetare, som renoverade ett kommunägt garage i Vällingby, bara tjänade 35 kronor i timmen.
För höga lönekostnader
För något år sedan vann en städfirma i södra Stockholm en upphandling där priset var så lågt att firman inte kunde teckna kollektivavtal för sina anställda – för då skulle lönekostnaderna bli för höga.
Det har också fått effekt för politiken.
I dag är Sverige ett land som brister i att ställa krav på att utförarna garanterar bra arbetsvillkor och avtalsenliga löner.
Det är till och med så att regeringens tillsynsmyndighet, Konkurrensverket, rekommenderar svenska kommuner att göra affärer med företag utan att tvinga dem att ta sociala hänsyn.
I Vimmerby meddelade nyligen det moderata kommunalrådet Micael Glennfalk att han inte tänker kräva kollektivavtal av företag som säljer varor eller tjänster till kommunen.
Kan kräva bra villkor
– På rekommendation av Konkurrensverket nöjer vi oss med skrivningen kollektivavtal eller motsvarande, sa han till Vimmerby Tidning i december.
Gårdagens beslut kanske kan få honom att tänka om.
Alla lokalpolitiker kan nu ställa krav på bra villkor när de genomför offentlig upphandling. Arbetsrätt och gällande kollektivavtal ska följas och respekteras när man upphandlar varor och tjänster.
Om vi menar allvar med att schysta villkor ska gälla på arbetsmarknaden kan vi inte ha upphandlingssystem som tillåter och förutsätter lönedumpning.