Nu går Annie Lööf i Theresa Mays spår

Annie Lööf

Att påstå att veckans EU-toppmöte blev ett fiasko vore att ta i. Det blev precis som vanligt, och det är precis det som är problemet.

Den brittiska premiärministern Theresa May kom till Bryssel, höll ett välvilligt och lite förhoppningsfullt tal om goda relationer och åkte sedan hem när de andra satte sig vid middagsbordet.

Om det blir något avtal innan britterna lämnar unionen i mars nästa år är högst osäkert.

Även om Theresa Mays regering säkert skulle uttrycka det annorlunda verkar britterna helst både vill ha kakan och äta upp den. De skulle vilja ha full tillgång till Europas marknader, men till exempel själva få bestämma vilka européer som får komma till öriket. De vill fortsätta att ha fri handel med EU, och samtidigt skriva sina egna regler för att locka företag och investeringar.

Framför allt vill May att gränsen mellan Nordirland och republiken ska fortsätta att vara öppen, utan att det uppstår någon typ av gräns mellan norra Irland och resten av kungariket.

Det går helt enkelt inte ihop, och det är lätt att börja tänka på spelet kring den svenska regeringsmakten. För några år sedan brukade centerledaren Annie Lööf hävda att Margaret Thatcher var hennes förebild. I dag känns det som om hon går i Theresa Mays fotspår när hon fortsätter att argumentera för en regering som varken innehåller Stefan Löfven, eller lutar sig mot Jimmie Åkesson.

Precis som när det gäller de brittiska drömmarna om att behålla allt man gillar i EU samtidigt som man slipper alla förpliktelser fungerar det helt enkelt inte i den verkliga världen.

Det begriper rimligen både May och Lööf egentligen. Men de har ingen lätt sits.
Theresa May vet att hon kommer att få väldiga svårt att få ett avtal godkänt på hemma plan, oavsett vad det står i det. Den politiska oppositionen vill se henne misslyckas, och det vill många i hennes eget parti också.

Annie Lööf har det lite lättare, i alla fall inom sitt parti. Men hur hon än gör kommer det att finnas röster som ropar om svek och förräderi, från vanliga väljare som tog motståndet mot högerextremismen på allvar eller från SD-falangen på borgerlighetens högerkant. Just därför fortsätter folk runt centerledaren att prata om att Stefan Löfven borde ge upp. Och om att SD inte ska få något inflytande.

Att dra besluten i längbänk lär dock inte göra problemen mindre, varken för Theresa May eller för Annie Lööf. För att få något måste man nästan alltid också avstå något. Det har den senaste veckan varit ännu ett bevis på.


• Vill du ha våra ledare direkt i ditt flöde? Klicka här och gilla Aftonbladet Ledare på Facebook!