Mejla

Ingvar Persson

Prisfesten på bostäder gör mig skräckslagen

Carl Bildt ville EU-anpassa ekonomin och kronan skulle försvaras med skyhöga räntor

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Låga räntor och amorteringsfrihet gör lånen billiga och bostäderna dyra.
Låga räntor och amorteringsfrihet gör lånen billiga och bostäderna dyra.

LEDARE

Det senaste året har priset på bostadsrätter gått upp med 8 procent. Villorna har ökat ännu mer, 17 procent. Dessutom är bostadsmarknaden glödhet. Mäklare berättar hur hus och lägenheter säljs redan innan de visats upp.

Rekordpriser mitt under en pandemi som har skapat arbetslöshet, hållit ner lönerna och orsakat oro i den internationella ekonomin. Hur är det ens möjligt?

Den som vill kan läsa siffrorna från landets mäklare som ett kvitto på att regeringens ekonomiska åtgärder mot covidkrisen har lyckats. De flesta har trots allt kunnat behålla jobbet och när det inte går att göra av med pengarna på resor eller restaurangbesök väljer allt fler att satsa mer i sitt boende. Många kan ju tillbringa mycket mer tid i sitt hem.

Samtidigt vet vi ju att många aldrig har haft möjlighet att köpa sitt boende, att klyftorna på bostadsmarknaden växer och att kostnaderna för att bo tar en allt större del av våra pengar. I verkligheten borde prisutvecklingen på bostäder skrämma slag på oss alla.

När siffrorna presenterades sa analyschefen för Svensk Mäklarstatistik, Per-Arne Sandgren, att prisökningarna saknar någon "som helst rimlighet".

Vi köper inte bostaden för pengar vi har. Vi köper den för pengar vi lånar, med bostaden som säkerhet. När räntorna är låga är det billigt. Under pandemin har den som inte velat betala av på skulden dessutom sluppit.

Inget av det där kan bestå. Undantaget från kravet på amorteringar förlängs inte när det går ut den 31 augusti. Det har Finansinspektionen redan bestämt. Och när jättesatsningarna för att starta om världsekonomin får effekt kommer räntorna ganska snart stiga.

I bästa fall bromsar utvecklingen in. I värsta fall spricker bubblan.

De svenska hushållens skulder har ökat med 90 procent de senaste 10 åren och andelen som lånat allra mest i förhållande till vad de tjänar blir större. Priserna på bostäder kommer inte att kunna fortsätta att öka som de gjort det senaste året.

I bästa fall bromsar utvecklingen in. I värsta fall spricker bubblan.

Jag har sett det hända förut, för 30 år sedan. Statsskulden skenade, Carl Bildt ville EU-anpassa ekonomin och kronkursen skulle försvaras med skyhöga räntor.

För vänner som tvingades sälja en lägenhet kunde det betyda hundratusentals kronor i skulder på en bostad man inte längre ägde. Andra stretade på och betalade allt högre räntor. Några pengar till annat blev det förstås inte. Så startar en nedåtgående spiral i hela ekonomin.

En bostadsbubbla idag skulle kunna bli mycket värre.

Jag förstår att Finansinspektionen återinför amorteringskrav och jag skulle bli förvånad om man inte kommer att ställa tuffare krav på bankerna. Det är deras jobb. Ändå tror jag inte det räcker, inte om vi ser lite längre framåt.

Vill vi undvika att bostadsmarknaden ska vara ett ständigt hot under enskilda människors liv och samhällets ekonomi behöver Sverige en politik som tar itu med bostadsbristen. En riktig bostadspolitik.

Av: 

Ingvar Persson

Publisert:

LÄS VIDARE

Bostadsfiaskot har gjort unga hemlösa

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.

Ja, tack!

ÄMNEN I ARTIKELN

Bostadsmarknad

Carl Bildt

Svensk mäklarstatistik

Bostadspolitik