Sjukhusdirektörernas plånböcker är för feta

Pengarna borde gå till fler sjuksköterskor

Zina Al-Dewany

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

helskärm

Knappt tid för lunch, rast eller ens toabesök. En stress som påverkar hela livet, och som får människor att vilja byta jobb. Det som beskrivs är vardag för många människor som jobbar inom vården, och det är tyvärr inga nya berättelser. I en ny rapport från Vårdförbundet får vi en dyster bild av vad som möter deras medlemmar på arbetsplatsen.

Redan innan pandemin var situationen pressad. Då uppgav åtta av tio av tillfrågade medlemmar att arbetsbelastningen var hög eller mycket hög. Och det har knappast blivit bättre. Eller som Vårdförbundet själva beskriver det "Hälso- och sjukvården är i inne i en nedåtgående spiral som måste brytas".

Överväger nytt jobb

Den höga arbetsbelastningen leder till ökad sjukfrånvaro och jobb på deltid. Många som har ett heltidsjobb går alltså ned i tid och lön, bara för att orka jobba kvar. Och det är stressen som är värst. Många delar upplevelsen av att inte räcka till för patienter, samtidigt som tiden inte är tillräcklig. En stor del av medlemmarna menar att stressen påverkar hela livet, och gör att de funderar på att byta jobb.

Det som efterfrågas är bland annat fler kollegor med rätt kompetens, och lägre arbetsbelastning. Men hur ska man få människor att söka sig till yrket, när de som redan är utbildade inte orkar heltid? Enligt Vårdförbundets beräkningar skulle vi få 7645 fler sjuksköterskor, om alla valde att arbeta heltid. Men då måste man göra något åt arbetsmiljön.

Fetare plånböcker

Vården kräver resurser. Men det handlar inte bara om pengar, utan om var pengarna hamnar. Samtliga regioner i Sverige gick med överskott i förra året, medan besparingar skamlöst lades på sjukhusen. Sjukhusdirektörernas plånböcker blev fetare, men det hjälpte knappast de som jobbar på golvet.

I Region Stockholm fick Björn Zoëga, direktör för Karolinska universitetssjukhuset ett ordentligt lönelyft med tolv procent och tjänar nu 270 600 i månaden. Detta mitt under pandemin. Samtidigt bestämde sig den moderatledda regionen för en bonus på upp till 10 000 kronor mer i juni, samt fyra extra semesterdagar. Om de kommer kunna ta ut semestern är osäkert med tanke på vårdbelastningen.

För att verkligen komma åt problemen inom vården är ett tips att i stället lyssna på vårdens anställda, och där bör Vårdförbundets senaste rapport bli obligatorisk läsning för alla vårdpolitiker.

Chatta med Zina Al-Dewany om vården klockan 09:00. Skicka in frågor och inspel redan nu!