Boken som får mig att förakta Amazon
Vi måste prata om e-handelsbjässarnas blodspengar
Den 20 juli gjorde e-handelsbjässen Amazons grundare Jeff Bezos sin första rymdfärd med egna rymdraketen New Shepard. ”Jag vill tacka alla Amazon-anställda och alla Amazon-kunder för att ni betalade för detta", sa Bezos efteråt.
Världens rikaste man har under pandemin blivit ännu rikare – enligt tidningen Forbes är han god för 205,6 miljarder dollar. Amazons stora vinster bygger främst på arbetet som utförs av de som är anställda på företagets lager, så kallade Fulfillment Centers, runt om i världen, och de som sliter hos underleverantörer i budbranschen.
Utslitna kroppar och skatteplanering
Den svenska journalisten Julia Lindblom har skrivit reportageboken "Amazon: Bakom framgångssagan" (Verbal 2021) och det är djupt upprörande läsning. Boken får mig att lova mig själv att aldrig beställa en enda grej mer från företaget.
Att tala om blod- eller krigsdiamanter har blivit ett vedertaget uttryck för när diamanter produceras av barn- och slavarbetare för att finansiera en väpnad konflikt. Kanske borde vi även börja tala om de stora e-handelsbolagen i samma termer.
Blodspengar.
I Julia Lindbloms reportagebok är det tydligt att Jeff Bezos förmögenhet är byggd på andra människors utslitna kroppar och en aggressiv skatteplanering. Amazons förakt för facklig organisering är kompakt. De anställdas liv och hälsa är knappt vatten värda. Arbetsvillkoren är dåliga och lönerna låga.
Monotona arbetsuppgifter i de algoritmstyrda lagren sliter snabbt ned kroppar och när deras produktivitet minskar spottar företaget osentimentalt ut dem. Allt arbete är övervakat genom streckkoder och kamerasystem, ingen uppmanas att tänka själv eller ta egna initiativ. Samtidigt underblåser Amazon en konsumtionskapitalism som leder till allvarliga miljökonsekvenser.
VD:ar som superhjältar
Vi lever i en tid när världens rikaste lyfts fram som superhjältar. Elon Musk, Mark Zuckerberg, Bill Gates, frånlidne Steve Jobs och Jeff Bezos beskrivs ofta med beundran. Historierna bakom deras innovationer är fascinerande, att dessa mäns smarta idéer har förändrat världen och gjort dem till mångmiljardärer.
De har varit med och byggt den digitala infrastrukturen som vi i dag tar för givet. De har gjort det enklare att handla, kommunicera och sköta det mesta via internet. Amazon är till exempel inte bara världens största e-handelsplats utan också världens största leverantör av molntjänster. De driver livsmedelskedjan
Whole Foods, äger tidningen Washington Post – och skickar ut rikingar i rymden med rymdbolaget Blue Origin.
Ett fåtal nätgiganter har idag närmast monopolställning på flera marknader. De sitter på värdefull persondata och enorm ekonomisk makt. Och det är ett demokratiskt problem.
Solar i techmiljardärers dollargrin
Men bland världens politiker och ledare slåss man om att få sola i dessa tech-miljardärers dollargrin. Den svenska regeringen har inte varit sämre. Facebook har fått stora skattesubventioner för sin serverhall i Luleå och Eskilstunas kommunpolitiker var glada när Amazon etablerade ett lager i deras kommun härom året.
Vi konsumenter kan välja att handla någon annanstans, men ansvaret för att nätjättarna betalar skatt och inte motarbetar facklig organisering eller bryter mot mänskliga rättigheter måste vara politiskt.
Jeff Bezos talar i Ted Talks om vikten av åtta timmars sömn varje natt, att det gör honom pigg, glad och kreativ. Men på lagergolvet i det egna företaget har han infört 11-timmarspass som gör att den som har samma sömnbehov inte har möjlighet att arbeta där. Anställda vittnar om att de väljer bort att bilda familj för att kunna försörja sig, allt medan Bezos beställer en 120 meter stor lyxyacht.
Tydligare än så blir inte bilden av e-handelns bloddrypande vansinneskapitalism.