Malmö visar hur de kriminella ska tas

”Sluta skjut” kan bli framgångsreceptet

Hårda tag och fängelse löser inte gängkriminaliteten från grunden. Bild från bensinstation i Stockholm efter skjutning.

Efter att ha testat projektet "Sluta skjut" i två år har Malmö stad, Malmöpolisen och Kriminalvården bestämt sig för att köra på i tre år till.

De senaste åren har det grova våldet i Malmö minskat kraftigt. Antalet skjutningar förra året, 20 stycken, var det lägsta på tio år. De 17 sprängningarna i staden kan jämföras med exempelvis 62 under 2017.

Någonting verkar alltså ha hänt.

Projektet "Sluta skjut" bygger på metoden Gruppvåldsintervention, GVI, som har använts med framgång i flera amerikanska städer.

I korthet går det ut på att personer i kriminella grupperingar får höra av människor som de lyssnar på att de inte måste vara en del av ett gängkrig, att det finns vägar ut.

Centralgestalter i gängen kallas in till möten med myndigheter där de får information om vad som händer när man använder dödligt våld. Individer blir uppringda och erbjuds hjälp. Kontaktytor mellan gängen och samhället skapas.

Kanske tycker många att det låter flummigt. Det är inte så konstigt när politiker från höger till vänster har lyckats få debatten att handla om hårda tag och att kriminella ska stoppas undan i fängelse.

Om ”Sluta skjut” har visat sig göra Malmö tryggare finns det många politiker som behöver ompröva hur man bäst stävjar gängvåldet.

I konkurrens med idén om visitationszoner är Moderaternas mest hårresande förslag till lösning på gängkriminaliteten att man ska använda lagen om vård av unga för att skicka en signal till ungdomarnas familjer. De vill alltså använda barnen som ett slagträ i kampen mot kriminella grupperingar.

Den tråkiga verkligheten är att det inte räcker med hårdhandskar. För att få bukt med gängkriminaliteten behövs ett systematiskt arbete för att förebygga brott. Och det måste få ta tid. Gängkriminalitet som vuxit fram över decennier kommer ta decennier att bekämpa. Insatser krävs som inte är känsliga för vem som råkar sitta vid makten.

"Sluta skjut" kan vara en sådan.

Projektet kan ha gjort att fler än någonsin kontaktade avhopparverksamheten i Malmö förra året. Kanske har det även påverkat antalet skjutningar och sprängningar.

Men man kan inte bortse från att även coronapandemin spelat in. Då det ännu inte gjorts någon ordentlig utvärdering som kan slå fast sambandet mellan projektet och den positiva trenden behöver vi vänta med att dra slutsatserna.

Men så här långt kan vi i alla fall ta fasta på att Malmö har testat ett mjukare sätt att närma sig de kriminella gängen än att slentrianmässigt dra på med höjda straff.

Bidrar också skolan med sin del har man kommit en lång bit på väg för att hjälpa barn i kriminella miljöer att hitta en väg till normalitet.

Om ”Sluta skjut” har visat sig göra Malmö tryggare finns det många politiker som behöver ompröva hur man bäst stävjar gängvåldet.