Polisen begriper inte sociala medier
Plötsligt hade över 500 ungdomar samlats utanför Plusgymnasiet i centrala Göteborg, efter uppmaningar på Facebook-sidor.
Det urartade och plötsligt fick Göteborgspolisen hantera en kravall – våld, sönderslagna bilar och annan skadegörelse.
Upploppet spred sig vidare till Brunnsparken och in i köpcentrumet Nordstan, innan det vid 16-tiden lugnat ner sig.
En svårsmält effekt av internetsamhället? Nja.
I år är det faktiskt 30 år sedan det så kallade Heta linjen-upploppet i Stockholm.
I september 1982 samlades tusentals ungdomar i Rålambshovsparken och stenkastning utbröt. Ungdomarna kände inte varandra, men kontakterna knöts genom telefonsystemets ”heta linje”.
Massansamlingar och våldsamheter utan något synbart syfte är inget hypermodernt påhitt.
Fast i Göteborg i går var syftet uttalat, om än dunkelt.
Ungdomarna hade kommit för att ”hämnas”, för att ”straffa” en ung tjej.
Den unga tjejen ska – enligt rykten som spreds i sociala nätverk – ha legat bakom ett rent motbjudande konto på fotodelningstjänsten Instagram.
Killar och tjejer hängdes ut som horor, bögar, slampor och pundare, med namn, bild och påståenden om deras sexuella aktiviteter.
Det är många unga människor som har råkat illa ut – både genom näthat och de misshandelsfall som inträffade i går.
Man måste fråga sig varför polisen agerat så yrvaket. Upploppet utanför skolan tappade man snabbt kontrollen över, trots att vem som helst med ett Facebook-konto kunde se vad som var i görningen.
På några dagar hade Instagram-kontot samlat tusentals följare, varav en majoritet bör ha varit Göteborgsungdomar. Känner poliser några ungdomar? Pratar poliser med ungdomar? Vet de vad som händer utanför polisstationen?
Nej, det handlar inte om att övervaka internet, det handlar om att vara lyhörd inför vad som händer.
Att övervaka ordningen i offentliga rum – Facebook och Instagram – är inte att kartlägga och förfölja folk.