Enkla jobb är inte någon bristvara
Att Sverige skulle behöva fler “enkla jobb” har upprepats så ofta att det nog är många som uppfattar det som sanning. Kravet på en större låglönesektor har blivit borgerliga politikers och borgerliga ledarsidors standardsvar på allt från integration till ekonomisk tillväxt.
EU-statistik där bara vart tjugonde svenskt jobb klassas som enkla brukar vara ett av de tyngsta argumenten.
Miljarder skattekronor har använts till rut-avdrag, sänkt restaurangmoms och ungdomsrabatter på arbetsgivaravgifter för att skapa nya enkla jobb.
Vart fjärde jobb
I själva verket kräver drygt en fjärdedel av jobben på den svenska arbetsmarknaden inte ens gymnasieexamen. Det visar siffror som tidningen Arbetet presenterar. EU:s statistik ger helt enkelt inte hela bilden.
I verkligheten är jobben med låga krav på formell utbildning faktiskt fler än antalet med kort utbildade i vårt land. Vi vet också att många anser att de kan mer än de får visa på jobbet.
Dessutom ligger Sverige redan i europatoppen när det gäller personliga tjänster, det område som ofta pekas ut som den nya arbetsmarknaden. Det beror inte på att vi har massor av låglönejobb, utan på vår offentliga sektor där jobben ofta är både kvalificerade och krävande.
Kompetensutveckling
Sverige behöver en arbetsmarknadspolitik, där människors kompetenser anpassas till arbetsmarknadens krav. Vi skulle behöva trygghetssystem, till exempel en a-kassa, som underlättar för anställda att gå vidare till nya jobb.
Dessutom behövs bostäder där jobben finns, så att det blir möjligt att flytta, och bättre infrastruktur så att det går att pendla.
Däremot behöver vi inte subventionerade låglönejobb som ska göra tillvaron enklare för den som nog egentligen skulle ha råd att betala själv.
Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.