Ingen vinner när fler fastnar i skuldfällan
Samhällets skyddsnät måste fånga upp när livet händer
Skuldsättningen har ökat bland svenskar, rapporterar Kronofogdemyndigheten. För att ta reda på mer om människorna bakom skulderna har myndigheten genomfört en undersökning som nyligen blivit klar.
Som väntat är det dyster läsning. Kortfattat ger rapporten ytterligare bevis på välfärdens icke-fungerande skyddsnät.
Den vanligaste anledningen till skuldsättningen är långvarig arbetslöshet. Andra vanliga förklaringar är långvarig sjukdom eller separation.
När livet händer
När livet får ett avbräck finns inget som fångar upp, detta blir tydligt. Att skuldsätta sig blir därför en nödvändig sista utväg.
Också spelmissbruk finns med bland förklaringarna. En av fem har under det senaste året spelat om pengar.
Enkäten visar att många har tagit lån för att klara löpande utgifter. Att snabba krediter utan noggrann prövning blivit en utväg.
Marginalerna är små. För de svenskar som nätt och jämnt klarar sig finns inget utrymme för något oväntat.
Och konsekvenserna av skulderna är stora. Oron för framtiden, skammen och ohälsan beskrivs som utbredda problem i undersökningen.
Mycket pekar på att den ekonomiska utsattheten ökar i Sverige som resultat av coronakrisen. I en studie från Lunds universitet och Högskolan i Halmstad svarar tre av tio svenskar att de någon gång under senaste året haft svårt att betala räkningar, amorteringar eller räntor på förfallodagen.
I maj förra året gav endast en av tio samma svar.
Ensamstående föräldrar
Och det finns tydliga mönster i vilka som har det värst ställt. Ensamstående föräldrar sticker som så ofta ut, nästan hälften har svårt att betala löpande utgifter i dag.
Att detta drabbar barnen går inte att blunda för hur gärna man än vill. Enligt Rädda Barnen är barnfattigdomen bland barn till ensamstående föräldrar mellan 35-40 procent. Och detta är inte bara en tragik här och nu. Det finns gott om forskning som visar på ohälsa bland barn i fattigdom och vilka konsekvenser det har på framtidsutsikter.
Men en sak ska vi ha klart för oss. Det går att hitta andra lösningar i stället för att låta människor falla mellan stolarna.
Det går att skapa ett samhälle som inte straffar människor när livet händer.
När ska vi börja inse att det trasiga skyddsnätet bara kortsiktigt och dumt. Att det är ett system som ingen vinner på – utom skrupellösa nätcasinon och snabblåneföretag förstås.