Ingen vill ha sina kära på IVA i jul
Under corona kan din julshopping bli dödlig
Måste man hålla igen på självaste julafton? Rubriken i Aftonbladet handlar egentligen om bantning men sätter ljuset på något annat. Något väldigt allvarligt.
För om vi håller igen på julen kan vi tillsammans stoppa en skenande coronavåg. Om vi håller oss hemma. Om vi inser att den här julen får bli annorlunda, att detta behövs för att hålla nere dödstalen.
Är den omprioriteringen orimlig? Jag tycker inte det.
Under tisdagen skrek löpsedlarna om hur huvudstadens sjukvård går på knäna. Att Stockholms IVA-platser är fyllda till 99 procent. Och samma trend syns i hela landet.
Vi har sett bilderna från Black Friday-reorna, förfasats över hur människor trängdes så okontrollerat.
Och vården har rapporterat att resultaten av de reorna syns nu, i sjuksalarna, i respiratorerna. Snart nio månader har gått då coronaviruset har visat hur hårt och urskiljningslöst det slår i samhället. Hur lätt det smittar. Att över 7 300 personer har avlidit bara i Sverige.
Ändå ser julshoppingen ut som vanligt i år. Ändå trängs klappköpande människor i gallerior och butiker.
Hur kan folk inte förstå?
Jag undrar hur långt det måste gå, hur nära inpå våra kroppar viruset måste komma för att insikten ska landa.
Det som gör mig arg, ja jag erkänner jag är arg, är att oförsiktigheten drabbar så hårt. Att sköra människor som måste skyddas ändå riskerar smitta för att andra inte tar restriktionerna på allvar.
Ansvarstagande måste bli ledordet. Och inte bara bland svenskarna som bör överväga att köpa färre julklappar, att skala ner på årets julförväntningar för att minska smittspridningen.
Butikernas ansvar fungerar inte, något fackförbundet Handels har påtalat. När företagens överordnade mål är att gå med vinst är det kanske inte så konstigt. Frågan är därför om vi ska lita till att butikerna kan säkerställa avstånd och minskade kundantal i julhandeln.
Jag tror inte det.
Björn Eriksson, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Stockholm, vädjade under tisdagen till invånarna.
"Nu får det vara nog. Det kan inte vara värt det här för att ha after work och trängas för julklappshopping eller ses över en adventsfika. Konsekvenserna blir fruktansvärda."
Jag hoppas att fler förstår allvaret.
Kanske är läget förbi där enskilda eller näringsidkare kan väntas ta tillräckligt ansvar. Insatserna börjar bli för stora.
Vi får fira jul som vanligt ett annat år.
Signalerna uppifrån måste bli tydligare, kraven på omställning måste börja gälla.
Annars är risken att resultatet av julshoppingen syns på IVA-klinikerna i mellandagarna.