Löfven tar hem det politiska Las-spelet
Resultatet hade kunnat bli mycket värre
Vi kan betrakta dagens besked i frågan om anställningsskyddet ur minst två perspektiv. Ett är att se det som den avslutande perioden i ett delikat politisk spel.
Med den synvinkeln är det inte svårt att utnämna en segrare. Han heter Stefan Löfven.
När partierna bakom januariavtalet satte sig vid förhandlingsbordet visste alla att lagen om anställningsskydd, Las, skulle bli en av de stora knäckfrågorna. Och när avtalstexten blev offentlig behövdes det inget stort skarpsinne för att förstå att Löfven befann sig på djupt vatten.
Inte en fråga bland andra
Skyddet för de anställda är inte en politisk fråga bland andra. Den handlar om fundament i socialdemokratisk politik. Las påverkar partiets relation till fackföreningsrörelsen. Den påverkar balansen mellan parterna på arbetsmarknaden och den påverkar framför allt vardagen på varenda svensk arbetskraft.
Att lämna över det till Centerns timbroskolade ideologer innebar ett vågspel. Den utredning som blev resultatet skulle också ha förändrat Sverige om den genomförts.
Nu räddades Stefan Löfven och Eva Nordmark av gonggongen, eller av det avtal Svenskt Näringsliv, PTK och så småningom LO:s två största förbund enades om.
Regeringen har ännu en gång klarat sig ur knipan. Det tycks göra somliga borgerliga opinionsbildare rasande. Att anställningsskyddet luckras upp eller att det var Svenskt Näringsliv som drev på för en uppgörelse spelar tydligen ingen roll. Så länge inte Ulf Kristersson får flytta in i Sagerska palatset fortsätter man att hojta om svek och förräderi.
Det är svårt att inte tänka ordet omoget.
Förändrar verkligheten
Det andra sättet att betrakta dagens förslag är att fundera på vad det kommer att betyda i verkligheten, för Sveriges runt fem miljoner löntagare. Då är det lite svårare att utse någon entydig vinnare.
För anställda på mindre företag blir rättsäkerheten lite mindre, och på större företag kommer facken att förlora en del av sin styrka i förhandlingarna om personalneddragningar.
På det sättet är arbetsgivarna vinnare. Det är svårt att prata bort.
Å andra sidan skulle det förslag som utredningen presenterade för ett år sedan få mycket större effekter. Nu är det - förhoppningsvis - förpassat till papperskorgen även om landet skulle få en annan regering.
Att parterna har tagit kontrollen över villkoren på arbetsmarknaden är en seger i sig. Ska det fungera i längden är det dock helt nödvändigt att LO bjuds in som fullvärdig partner i arbetet med framtidens regler.
Löntagarna har också vunnit
Löntagarna har också vunnit. De otryggaste anställningarna ska bli lite mindre otrygga och arbetsgivarens rätt att ensidigt begränsa arbetstiden beskärs.
Dagens besked betyder dock framför allt nya möjligheter till vidareutbildning och kompetenshöjning. I ett arbetsliv under ständig förändring är det avgörande för människors möjlighet att välja i livet.
Socialdemokraterna talade i dag om "den största trygghetsreformen på svensk arbetsmarknad i modern tid". Det kan vara överord, men möjligheterna till kompetensutveckling är viktiga.
Politiken borde aldrig ha blandat sig i försöken att hitta en uppgörelse om Las. Punkt nummer 20 borde aldrig ha funnits med i januariavtalet och Centern borde aldrig ha fått ett avgörande inflytande över arbetsmarknadspolitiken.
Med det sagt, frågan om Las hade kunnat sluta betydligt sämre än den nu ser ut att göra.