Eva Nordmark - din syn på LO provocerar

Alla påverkas av nya Las-regler

Det är inte svårt att förstå om arbetsmarknadsminister Eva Nordmark känner sig lite lättad. När hon i måndags kunde presentera de tre utredningar som ska göra verklighet av uppgörelsen om Las desarmerade hon antagligen mandatperiodens största hot mot regeringen.

Kanske betyder det att vi slipper lyssna till en massa ultimativt struntprat från liberala partiledare. I alla fall i just den här frågan.

Lösningen kunde dessutom ha varit värre. Uppgörelsen mellan Svenskt Näringsliv, tjänstemännen i PTK och LO-förbunden Kommunal och IF Metall är mer balanserad än det förslag som presenterats av en statlig utredning. I tidningen Arbetet säger Birgitta Nyström som är professor i arbetsrätt att båda parter fått igenom sådant de tycker är viktigt.

Nu ska de nödvändiga lagändringarna vara färdiga i mitten på maj. Förhoppningsvis har Magdalena Andersson vid det laget anslagit de pengar som behövs för kompetensutveckling.

Nordmark har alltså anledning att vara lättad, och kanske till och med lite glad. Men att som minister kalla hanteringen av Las-frågan för "fin klassisk socialdemokratisk politik" är ändå att gå för långt. Och när en socialdemokratisk arbetsmarknadsminister obesvärat talar om "parterna" när 12 av 14 LO-förbund står utanför blir det en provokation.

LO:s nya ordförande Susanna Gideonsson har redan fått en tuff start. Om ministern slutar räkna med LO när hon talar om arbetsmarknadens parter kan det knappast stärka hennes auktoritet.

Centerns Martin Ådahl drar sig aldrig för att argumentera för att "småföretagen" ska få vara med och påverka reglerna. Och det trots att de inte bara står utanför den här överrenskommelsen utan i många fall också saknar kollektivavtal med facket.

Det minsta vi borde kunna begära är att Eva Nordmark på samma sätt försvarar LO:s rätt att både följa och påverka processen för sina medlemmars räkning.

Förändringarna av Las finns med i januariavtalet. Det borde de inte ha gjort, men nu är den politiska situationen som den är. Att ingenting göra är inte ett alternativ för Nordmark. Vi kan förstå om ministern kan tycka att det hade varit klokt av LO:s majoritet att acceptera det. Alternativet till uppgörelsen mellan Svenskt Näringsliv, PTK och de två stora LO-förbunden skulle som sagt ha varit värre för svenska löntagare. Men nu spelar det ingen roll.

Precis som alla andra kommer LO-förbundens medlemmar att påverkas av de nya reglerna och en socialdemokratisk minister måste alltid räkna in LO bland arbetsmarknadens parter.

Att hålla LO utanför arbetet med de nya reglerna om anställningstrygghet skulle vara ett stort misstag.