Snart kan Putin starta nytt storkrig i Europa

Kommer samma desinformation fungera igen som vid Krim 2014?

Starka tecken tyder på att Ryssland förbereder en militär offensiv mot Ukraina i januari. Målet kan vara att genomföra någon form av annektering av de östra regionerna eller delar av dem till Ryska federationen.

Men riktigt hur långt Vladimir Putin är beredd att gå hänger sannolikt enbart på västs reaktion.

Ryktena om ytterligare militär uppladdning vid Ukrainas gräns har cirkulerat sedan i våras med allt fler och högre varningar från experter och säkerhetsanalytiker.
I helgen avslöjade bland andra The Washington Post dokument från den amerikanska underrättelsetjänsten som visar att den ryska uppladdningen kan vara mer omfattande än vad som tidigare har varit känt.

I början av 2022 kan Vladimir Putin ha så mycket som 175 000 soldater på plats, redo att öppna flera fronter mot Ukrainas betydligt mindre och sämre utrustade styrkor.

USA och Nato har starkt markerat sitt ogillande inför den ryska uppladdningen men har samtidigt inte utlovat något militär hjälp till Ukraina. Om Ryssland gör allvar av planerna finns dock en lång rad nya sanktioner på bordet klara att införas.

På tisdagen är ett videomöte mellan Joe Biden och Vladimir Putin inplanerat men positionerna är låsta så förväntningarna är låga.

Ryssland har även dragit igång en propagandaoffensiv både mot Ukraina och i väst enligt samma manual man använde inför ockupationen och annekteringen av Krimhalvön 2014.

Den gången spred man desinformation om att Ukraina skulle vara styrt av nazister och att det fanns en utsatt rysk minoritet som Ryssland var tvungna att försvara.

Vladimir Putin förnekade även att de anonyma soldater, kallade "små gröna män", som tog över kontrollen på halvön var ryska.

När väl Krim var ockuperat fick samma soldater medalj och ockupationen hyllades av den ryska statsledningen.

I väst, även i svenska medier, rapporterades mycket av den ryska desinformationen om Ukraina och Krim ofta vidare som en sanning. Även ledande politiker uttryckte förståelse för Rysslands agerande.

Resultatet blev att väst stod handfallna och Ryssland lyckades - utan att ett enda skott avlossades - alltså invadera och ockupera en del av ett annat land.

Kommer samma psykologiska krigföring att fungera igen?
Det återstår att se.

Men håll utkik efter debatter som ifrågasätter Ukrainas legitimitet som stat och rätt till självbestämmande eller samma amsagor som 2014 om att Ukraina skulle utgöra ett hot mot ryssland eller ryska intressen.

Håll också utkik efter påståenden om att Rysslands grannländer, där alltså även Finland och de Baltiska staterna ingår, på något sätt är en del av en rysk intressesfär och därför bör undvika att "provocera" sin stora granne med att bedriva en egen utrikespolitik.

Det är så det brukar börja.

Kanske är väst bättre förberedda idag än vi var 2014. Men erfarenheterna är tyvärr ganska dåliga. Risken är uppenbar att Europa om två månader återigen står inför något slags fullbordat faktum i östra Ukraina.