Kapitalägare måste betala coronanotan
Företagen har fått det mesta av stödet
I dag presenterade Arbetsförmedlingen nya siffror över arbetslösheten. Sedan i mars har drygt 86 000 personer varslats om uppsägning. Antalet nya arbetssökande fortsätter att öka. Hårdast drabbas de unga.
Det har sagts många gånger. De stödinsatser för företagen och ekonomin som regeringen genomfört under våren saknar motstycke i modern svensk historia. Hundratals miljarder har plockats fram. Det är helt enkelt svårt att förstå att någon enstaka miljard för bara något halvår sedan nästan kunde orsaka en regeringskris.
Det allra mesta har gått till företagen. Permitteringsstödet kommer enligt de senaste beräkningarna att kosta 95 miljarder kronor i år. Omsättningsstödet till företag kommer att kosta 39 miljarder. Den tillfälligt sänkta arbetsgivaravgiften runt 33 miljarder.
Kan inte rädda alla
Naturligtvis räcker det inte för att rädda alla företag eller alla jobb. I dag ska Svenskt Näringsliv presentera ett "återstartspaket, men redan för en knapp månad sedan skrev organisationens vd, Jan-Olof Jacke, en debattartikel där han krävde mer stöd till näringslivet. Det enda direktörerna på Storgatan tycks vilja avskaffa är höjningen av ersättningen i a-kassan.
På Svenskt Näringsliv tycker direktörerna att statens insatser måste vara tillräckliga, uthålliga och pålitliga. Men framför allt vill man att villkoren för aktieägare och investerare ska bli ännu bättre.
"Kapital- och företagsbeskattningen kommer att behöva ses över" skrev Jacke.
Så kan det vara, men kanske inte riktigt på det sätt man menar på Svenskt Näringsliv.
Har skyddat förmögenheter
Insatserna för att hålla företagen under armarna har varit nödvändiga för att skydda ekonomin och jobben. Ingen tjänar på att näringslivet läggs i ruiner. Men de har också varit ett sätt att skydda förmögenheter. Somliga företagare har sannolikt till och med tjänat på de nya villkoren.
För detta har staten krävt mycket lite i gengäld. Inga ägarandelar, inga samhällsinsatser och inga garantier för jobb eller skatteinkomster. Stoppet för aktieutdelningar måste betraktas som en försiktig seger för anständigheten.
Stödet har dessutom betalats med lånade pengar. Det har varit rätt, men pengarna kommer att behöva betalas tillbaka och det kommer att krävas nya stora satsningar när ekonomin på allvar ska återstartas.
Då kan inte slutsatsen bli att just de som äger kapital eller förmögenheter och som fått mest stöd de senaste månaderna behöver nya långsiktiga förbättringar.
LO-ekonomerna argumenterar tvärt om för att just kapitalägare på lång sikt måste vara med och betala kostnaderna för krisinsatserna.
Det var trots allt Svenskt Näringsliv - och Moderaterna - som gärna ville betrakta staten som ett försäkringsbolag. Och som alla egentligen vet ser försäkringsbolag till att få täckning för sina kostnader. Premien blir sällan lägre efter en olycka.