Mejla

Lotta Ilona Häyrynen

Så här bygger man en bomb

Sprängningarna kan, trots allt, stoppas

Publicerad:
Uppdaterad:

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Polis bakom avspärrningarna efter nattens sprängningar i Kista, Stockholm.
Foto: CAROLINA BYRMO / AFTONBLADET
Polis bakom avspärrningarna efter nattens sprängningar i Kista, Stockholm.

Ett starkt samhälle är ett helt samhälle. Efter de senaste årens sprängningar tål det att understrykas. Under 2019 kallades Nationella bombskyddet ut totalt 121 gånger. Under tisdagsnatten skedde två nya dåd i Stockholmsförorten Kista.
I dagens politiska debattklimat tror för många att det där starka samhället enbart innebär stark polis och hårda straff, men i den slutsatsen tar man så fel att man som politiker nästan får skylla sig själv när sprängningarna ökar och gängkriminaliteten blir grövre.

Samhället har retirerat

Ett starkt samhälle är ett gemensamt samhälle där alla inkluderas och lever meningsfulla liv. Sedan finanskrisen på 90-talet har samhällsutvecklingen bidragit till motsatsen. Segregationen har ökat och samhället – med Försäkringskassa, skolkvalitet, föreningsliv och arbetstillfällen – har retirerat från de platser där de behövs allra mest.
Så bygger man, också, en bomb.

Men det går faktiskt att bryta gängkriminalitetens logik. Det har gjorts förr.

För det första handlar det om polis och socialtjänsts direkta möjligheter att ingripa och utreda när sprängningar eller skjutningar har skett. Operation Rimfrost i Malmö är ett gott exempel, men det är också här samhällsdebatten har fastnat.

Tidiga insatser inte bara fritidsgårdar

Både polisen och socionomer har till liten nytta tjatat sig hesa över tidiga insatser. Och tidiga insatser är inte bara fritidsgårdar.

Ta Statens institutionsstyrelse och ungdomsvården som exempel. Bland annat unga i drogberoende eller i kriminella miljöer ska få hjälp här – när inga andra insatser räckt till.

Det är en form av frihetsberövning, men inte fängelse. Platsbristen på har varit ett faktum länge. För ett år sedan varnade SEKO-facket om en myndighet i förfall. Droger flödar in och underbemanningen är enorm. Om inte sista anhalten före ett vuxenliv bland gängen fungerar – kan vi då verkligen förvånas över utvecklingen?

Samtidigt ska små resurser räcka allt längre i skolor där elever främst kommer från studieovana hem. Att ge hjälp, stöd och vuxennärvaro hinns helt enkelt inte med i den utsträckning som behövs.

I det långa loppet handlar det också fortfarande om framtidsutsikter och om att bryta fattigdom. Välfärden är central.
När samhället backar undan tar andra krafter över. Men det är, trots alls, en samhällsutveckling som kan desarmeras.

Av: Lotta Ilona Häyrynen

Publicerad:

LÄS VIDARE