Integrationen är högerns sätt att krossa välfärden

Uppdaterad 2019-10-30 | Publicerad 2017-10-09

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Under gårdagens partiledardebatt blev det stor konflikt om integrationen. Hur ska de nyanlända få jobb? Vad ska de jobba med? Och hur mycket ska de tjäna? Och ska de verkligen få föräldrapenning och barnbidrag?
Svensk integrationspolitik har havererat, tyckte Jimmie Åkesson. Ja, och om inte riksdagens politiker får sänka lönerna för nyanlända så kommer en ny underklass växa fram och klyftorna mellan inrikes- och utrikesfödda kommer öka, tyckte Annie Lööf och Jan Björklund.

Vi är bäst på integration

Mer ojämlikhet ger mindre ojämlikhet, enligt det borgerliga nyspråket.

I helgen presenterade den fackliga tankesmedjan Katalys en rapport som handfast tar itu med högerns integrationspolitik och avslöjar den för vad det är: en attack på den svenska välfärdsstaten.
Först några fundamenta. En femtedel av Sveriges befolkning - drygt två miljoner - har utländsk bakgrund. Har Sverige då misslyckats med integrationen av alla dessa människor?

Nej.

En statistisk jämförelse av den danska motsvarigheten till Statistiska centralbyrån visar att Sverige lyckas bäst i Skandinavien med arbetsmarknadsintegration av invandrare från länder utanför EU på lång sikt.

År 2014 hade hela 73 procent av de bosniska flyktingarna som kom under 1990-talet integrerats på arbetsmarknaden i Sverige. I Danmark är siffran bara 51 procent. Bland personer som har invandrat från Iran hade 63 procent i Sverige ett jobb 2014, medan siffran i Danmark var 47 procent.

Sämre livschanser

Samtidigt är det så att Sverige har en mycket stor skillnad mellan utrikes och inrikes föddas sysselsättningsgrad. Men det beror inte på att vi är så dåliga på att få in utrikesfödda på arbetsmarknaden. Det beror på att vi är så bra på att få in inrikesfödda. I Sverige har kvinnor och äldre sysselsättning i mycket högre utsträckning än i många andra europeiska länder.

Svensk integrationspolitik är inte perfekt men den har fungerat bättre än sitt rykte. Kommer den göra det framöver?
Över 160 000 personer sökte asyl i Sverige under 2015, och många av dem kom från länder där skolsystemet haft brister eller knappt existerat. Mot bakgrund av det har högerns lobbyorganisationer börjat föra fram idén att riktigt låga löner behövs för de som är utrikesfödda och har låg utbildning – i annat fall kommer de aldrig att få jobb. Staten måste skapa en ny sorts låglönesektor med okvalificerade arbeten. De borgerliga partierna har svarat med ett förslag om ”inträdesjobb”, ett arbete där man max får tjäna 14 700 kronor i månaden. Dessutom har lönesänkarförslagen kompletterats med krav på att garantipension, föräldraförsäkring, bostadsbidrag, förtidspension ska slopas eller försämras för nyanlända. Allt i integrationens namn.

Låt oss stanna upp här och fundera lite på vad integration är. Enligt Nationalencyklopedin är det en ”process som leder till att skilda enheter förenas”. I rapporten ”Jämlikhetsskapande integration” definieras integration så här: ”Integration handlar om att människor som flyttar till ett land med tiden närmar sig den infödda befolkningens inkomstnivå och levnadsstandard. Integration är därmed ett jämlikhetsprojekt”.

Den definitionen borde inte vara kontroversiell för Jan Björklund eller Annie Lööf. De oroas ju över det klassamhälle som växer fram, inte sant? Så, kommer sänkta löner och villkorad välfärd leda till att nyanlända och utrikesfödda närmar sig den infödda befolkningens levnadsstandard och inkomstnivå? Kommer den sociala sammanhållningen i Sverige öka när politiken är okej med att man på grund av sin bakgrund ska ges sämre livschanser?

Sämst på välfärd och migration

Här har då andra debattörer, även till vänster, hittat sitt svar: Det finns en målkonflikt. Vi måste välja, och valet står mellan välfärd eller flyktinginvandring. Att blicka ut lite över världen visar att det inte riktigt stämmer. Det finns en massa länder som inte är det minsta intresserade av att vara Europas mest generösa land för migration och som ändå stramar åt, skär ned och avlövar välfärden. Som Storbritannien. Som Schweiz. Som Ungern. Som Slovenien. Här har man valt att vara sämst på välfärd och flyktingmottagande utan att över huvud taget bry sig om den svenska föreställningen om målkonflikt. I Sverige har samtidigt gränserna täppts till, men några massiva investeringar i bostäder, utbildning, infrastruktur, arbetsmarknadspolitik och sjukvård som alla vet behövs – som alla i sin vardag ser behövs! – kommer inte från högerns partier.

Klassisk högerpolitik

Ändå är det sådant som gjort svensk integration så framgångsrik. Forskning visar att jämlikhetspolitik, välfärd och fungerande samhällsinstitutioner skapar tillit och sammanhållning mellan medborgare, oavsett var de råkar vara födda. Den svenska välfärdsmodellen - där alla är med på samma villkor - bidrar till att definiera alla i landet som tillhörande en grupp.

Här finns också vänsterns stora utmaning när de borgerliga partierna pladdrar om sänkta löner för integrationens skull. Just nu ser vi hur Moderaterna och Centerpartiet använder integrationen som ett verktyg för att genomföra klassisk högerpolitik - försvaga välfärdsstaten och skapa ett b-lag på arbetsmarknaden.

Svaret på det måste vara integrationspolitik som en del i välfärdspolitiken. Alla människor i vårt land ska göras till en del av vårt samhälle. Dit når vi genom satsningar på schyssta jobb, trygghet, hälsa, utbildning och boende.


Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.