Från ghetto till framgångssaga

"Miljonprogrammet Gårdsten har lyckats allra bäst"

Stadsdelen Gårdsten i Angered var i mitten av 1990-talet nära att rivas för att det var så nedgånget. Idag anses det vara det miljonprogram som lyckats vända den negativa trenden allra bäst och har blivit ett attraktivt bostadsområde. Varför följer inte fler Gårdstens exempel?

På Socialdemokraternas partikongress 1964 fattades beslut om att bygga det så kallade miljonprogrammet. Bostadsbristen efter 1950-talets rekordår var stor och på tio år byggdes det omkring en miljon bostäder runt om i landet. Stadsdelen Gårdsten i nordöstra Göteborg är ett av de områden som växte fram. I mitten av 1990-talet var området så pass nedgånget att Göteborgs kommun övervägde att riva husen.

– Det var skitigt, eftersatt och kändes otryggt, säger Tapio Salonen, professor i socialt arbete vid Malmö universitet.
Han har följt Gårdstens utveckling de senaste 25 åren. I den aktuella boken, "Samhällsbygget Gårdsten – allmännyttans framtid?" (Premiss 2021), beskriver han hur stadsdelen har gått från övergivet slumområde till attraktiv stadsdel vid Göta älv.

Tapio Salonen

– Det här är det miljonprogramsområde som har lyckats allra bäst. Det är ingen som ifrågasätter detta, men ändå har inga andra bostadsbolag följt efter deras modell, säger han.
Vad är det då för framgångsmodell som ligger bakom Gårdsten? Man har varit långsiktig och gett de boende inflytande, sammanfattar professor Salonen.

Lyssnat på de boende

När Gårdsten stod vid avgrunden fattade Göteborgs kommun beslut om att samla bostäderna i ett nytt allmännyttigt bolag, Gårdstensbostäder. En organisation byggdes upp, ett femtontal så kallade huschefer rekryterades och utbildades för att ansvara för drift och kontakter med hyresgästerna.

– Grunden i framgångskonceptet har varit att man har lyssnat på de boende, säger Tapio Salonen.
Gårdstensbostäder åtgärdade snabbt problem som de boende ansåg var akuta. Under en kort tid drev bolaget också en livsmedelsaffär och en busslinje in till centrala Göteborg innan andra aktörer tog över.

Bostadsbolaget bildade arbetsgrupper där de boende var involverade i ett omfattande renoveringsarbete av hus och gårdar. För att hålla nere hyrorna byts saker som är trasiga ut, man river inte fungerande badrum och kök. I den mest nergångna västra delen av Gårdsten har man installerat solpaneler på taken. "Solhusen" och Gårdstens omvandling har erhållit ett femtontal priser för sin ekologiska och sociala profil.
Gårdsten har blivit något att vara stolt över.

Polisen säger att de sällan är i Gårdsten, de behövs inte längre där.

Det märks i inflyttningsstatistiken. I mitten av 1990-talet stod en tredjedel av lägenheterna tomma, i dag är köerna till hyresrätterna långa och 1 500 nya bostäder ska byggas.
2019 tog polisen bort Gårdsten från sin lista över "särskilt utsatta områden". Idag beskrivs det som ett "riskområde", men även det är på väg bort, tror Tapio Salonen.
– Polisen säger att de sällan är i Gårdsten, de behövs inte längre där.

Minskad arbetslöshet

Den sociala stabiliseringen hör också ihop med att arbetslösheten och antalet hushåll med försörjningsstöd har minskat. Gårdstensbostäder har satsat på heltidsanställda trygghetsvärdar, men också investerat i något som kallas Gårdstensbyrån. De förmedlar sysselsättningsåtgärder och hjälper ungdomar med sommarjobb.
– I upphandlingar skriver bostadsbolaget in sociala klausuler om att de firmor som ska jobba där måste anställa folk från området, säger Tapio Salonen.

Det går inte att bara ställa krav på kontroll och högre straffskalor

Allt är inte rosenrött i Gårdsten, men området visar att problemen inte sitter i väggarna. Och man behöver inte byta ut de boende för att ett socialt utsatt område ska kännas tryggare, menar Tapio Salonen.
– Men det går inte att bara ställa krav på kontroll och högre straffskalor. Man måste förstå att det är ett brett samhällsbygge som måste komma till stånd.
Problemen i förorterna är, med ett år kvar till val, samtidsdebattens mest brännande. Alla debatterar om det är möjligt att hitta lösningar, fast vi redan vet. Det är inte bara möjligt, det är redan gjort. Frågan borde vara varför inte fler följer exemplet Gårdsten.

Chatta med Jonna Sima om hur miljonprogrammen ska bli tryggare och mer attraktiva att bo i. Varför följer inte fler Gårdstens exempel? Chatten börjar klockan 09:00, men du kan skicka in dina frågor eller synpunkter redan nu!

Denna chatt är stängd.

  • Jonna Sima
    7 juni 2021

    Tack för era tankar och inspel! Hoppas att några kommunpolitiker läst detta och blivit inspirerade. Ha en fortsatt fin vecka! /Jonna

  • Jonna Sima
    7 juni 2021

    Jag tror inte heller på den lösningen, eller det är åtminstone inte något som fungerar överallt. Därför är det intressant att studera hur Gårdstensbostäder har gjort. De har behållit hyresrätterna, satsat på billiga renoveringar så att inte människor ska behöva flytta på grund av t ex ett stambyte. Men också att man har investerat i trygghetsvärdar som kan hjälpa till med allt möjligt och som känner alla i området. Det är ett långsiktigt sätt att skapa ordning och kontroll, snarare än att skicka in några ordningsvakter eller kalla på polisen när det händer något.

  • 7 juni 2021

    Lösningen av problemet kan INTE bara vara att omvandla hus till BRF .. som skedde i Östberga ..

    Man kan inte bara tvinga bort människor med sämre ekonomi på det sättet .. Var skulle de då hamna ?

    Snacka om att bara flytta problemen till ett nytt område !

    Om man tycker det är ett bra sätt så har man ju inte förstått problematiken på riktigt .

    Annelie Edfeldt
  • Jonna Sima
    7 juni 2021

    Visst är Diamant Salihus bok otroligt bra! Den bör alla läsa för att förstå mer om gängkriminaliteten i Sverige.

    Att staten och kommuner har flyttat tillbaka är absolut en viktig orsak till att andra krafter har kunnat flytta fram positionerna och göra förortscentrum till rena handelsplatser för droger. Jag hoppas att staten och kommunerna inser att det inte bara räcker med att sätta in poliser mot den här utvecklingen, det krävs även en annan typ av närvaro för att påverka i en positiv riktning.

    Jag vet att det pågår en politisk strid om detta i Göteborgs kommun. Tycker det är sorgligt att inte Allianspartierna vill följa ett framgångsrikt exempel.

  • 7 juni 2021

    Hej Jonna,

    Håller med; tror att det är helt rätt väg att gå i kombination med att samhällsservice etablerar sig i området.

    I Diamant Salihus fantastiska bok ”Tills alla dör” framgår att Rinkeby praktiskt taget tömdes på all tänkbar service; vid ngt tillfälle fanns inte ens en bankomat. Vore det inte lämpligt att etablera s k servicekontor i utsatta områden? Samhället har en stor stor skuld att ta igen i förorterna. En av de viktigaste frågorna i den kommande valrörelsen!

    Vad som är sorgligt när det gäller Göteborg är att den styrande alliansen nu säger nej till fler Gårdstensatsningar.

    Kerstin Olsson

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.