Demokrati behöver riktig journalistik

Svenska ungdomar har förtroende för traditionella nyhetsmedier som TV, men bara var femte litar på sociala medier

Svenska 18-åringar har gott självförtroende när det gäller att värdera sanningshalten i sådant de läser eller hör. Sex av tio tror sig kunna genomskåda falsk information och propaganda.

Det visar en undersökning från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, som presenterades i dag. Det visar sig dessutom att ungdomars tilltro till sociala medier som Facebook och Twitter är mindre än man hade kunnat vänta sig. Bara var femte 18-åring säger att de litar på sådant de fått veta den vägen.

Större förtroende

Då förtroendet för andra större. Unga människor tror på information från myndigheter och föräldrar, och de litar på traditionella medier som radio, TV och - om än i något mindre grad - dagstidningar.

När man tänker efter är det faktiskt ganska befriande.

Undersökningen från MSB ger på sätt och vis samma bild som den enkät om nyhetsförmedlingen efter terrorattentaten i Paris som SVT presenterade i veckan. Flest nåddes av nyheten genom Aftonbladet, och det är till Aftonbladet och till TV-kanalerna människor vände sig för att få mer kunskap om händelsen.

TV-historia

I måndags kväll skrevs ett litet stycke TV-historia. Efter 45 år på SVT gjorde Claes Elfsberg sitt sista program som nyhetsankare på Aktuellt. Det är nog inte för mycket om vi påstår att en symbol för nyhetsförmedlingens trovärdighet försvann ur rutan.

På 45 år hinner det inträffa en hel del nyheter, och ganska mycket förändras. Det gäller inte minst själva nyhetsförmedlingen. Uppgifter sprids i dag inte bara genom traditionella medier eller traditionell journalistik. På webben och inte minst i sociala medier finns plats för allt från vilda konspirationer till ett levande gräsrotsperspektiv.

Kan inte ersätta

Det är på många sätt fantastiskt, men det kan inte ersätta den traditionella journalistiken eller den gemensamma bild av verkligheten som de stora medierna kan ge och som Claes Elfsberg på något vis symboliserar.

Om vi ska kunna diskutera hur samhället utvecklas och vilka val vi tillsammans ska göra måste vi vara något så när eniga om hur verkligheten ser ut. Då duger det inte att gapa i kapp med likasinnade i ett kommentarsfält eller i en grupp på Facebook. Då behövs riktig journalistik. Den är en förutsättning för demokratin.

Som tur är förstår de flesta svenska ungdomar det. Det är en av de slutsatser vi borde dra av undersökningen från MSB, och av undersökningen av medieanvändningen efter terrordåden i Paris.

Följ ämnen i artikeln