Ebba Buschs magplask kanske inte är så dumt
Hon har en poäng om vården
Publicerad 2025-06-03 16.00
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Kristdemokraterna gick ut hårt i valet 2022 med sin hjärtefråga: förstatliga den svenska sjukvården. I två år har Vårdansvarskommittén fått utreda frågan på uppdrag av regeringen. Nu är de klara.
Resultatet är kanske inte exakt det KD önskat sig.
KD och SD vill att staten ska ta över all styrning av vården. Det har fått oppositionen att peka ut utredningens resultat som ett magplask för Ebba Busch (KD) och sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD). Men även om frågan om ett förstatligande föll platt finns många poänger med ett ökat statligt ansvar.
I dag har vi kraftigt kritiserade riktade statsbidrag och regioner som konkurrerar med varandra. Efter pandemin blev det särskilt tydligt vilken dålig samordning vi har.
Därför är kommitténs slutsatser om ökad statlig kontroll viktiga för både regeringen och oppositionen att ta till sig. De områden som pekas ut med förbättringspotential handlar bland annat om tillgänglighet och jämlikhet. I dag är det stora skillnader i vilken vård du får och hur snabbt det går beroende på var du bor. Skillnaderna är stora såväl inom regionerna som mellan dem.
De områden som kommittén menar behöver ökad statlig styrning är exempelvis screening, vaccination och läkemedel. Det är positivt.
Men här behöver regeringen se upp. SKR, Sveriges kommuner och regioner, har fått en allt större roll i vården. Organisationen har fått 339 miljoner kronor i statsbidrag under 2024. Samtidigt är det en hårt kritiserad och privat organisation som är svår att avkräva ansvar. Vilka de egentligen arbetar för är otydligt.
En av SKR:s hälso- och sjukvårdschefer hoppade nyligen av sin tjänst. Hen fick ett nytt toppjobb på KRY – en digital vårdgivare som blivit polisanmäld för bedrägeri då de ska ha fuskat sig till miljoner i skattepengar.
Vill man komma åt jämlikhetsproblemet måste man våga se resultatet efter åratal av privatiseringar och vårdval. Det som skulle göra sjukvården mer tillgänglig gjorde den mer ojämlik. Det är de rika får mest vård – trots att de som grupp är friskare.
Samtidigt har regeringen gjort det tuffare för äldre, kroniskt sjuka och fattiga att ha råd med läkemedel. De har försämrat högkostnadsskyddet och tvingar folk att betala mer för livsnödvändiga mediciner, medan Sveriges rikaste får skattesänkningar.
Ett ökat statligt ansvar kan vara ett steg på vägen mot ökad jämlikhet i vården. Men det är inte slut där.