Grattis, barnidrottande har blivit en klassfråga
Kostar dubbelt så mycket
Kostnaden för barns idrottande har ökat. På de 20 åren från 2003 till 2023 har det blivit dubbelt så dyrt för ett barn att idrotta. Det visar en ny rapport från Riksidrottsförbundet.
Krister Hertting är docent i pedagogik och lektor vid Högskolan i Halmstad. Stefan Wagnsson är docent i idrottsvetenskap och lektor vid Karlstads universitet. Tillsammans har de författat den nya rapporten ”Smakar det så kostar det”.
– Om den här utvecklingen fortsätter finns en risk att det blir ännu svårare att attrahera och behålla barn och ungdomar inom idrotten, särskilt från familjer med begränsade ekonomiska resurser, säger Hertting och Wagnsson.
800 kronor i månaden
I dag kostar det i snitt 800 kronor i månaden om ett barn ska hålla på med en idrott. Det är en ökning med 68 procent sedan 2009.
För de föräldrar som redan kämpar med att kunna ställa mat på bordet och betala hyran blir det en omöjlig ekvation att då lägga 800 kronor i månaden på idrottande.
Carolina Klüft är tidigare olympisk mästarinna i sjukamp. I dag jobbar hon med barns hälsa på Generation Pep, som är kronprinsessparets ideella organisation.
– Om vi tittar på hälsoutfall så finns det redan en skillnad mellan olika inkomstgrupper. Sedan beror det inte bara på idrotten, men ju mer kostnaderna för idrotten ökar desto mer kommer ju idrotten att spä på dessa hälsoklyftor som redan finns, säger hon till Sportbladet.
Barns idrottande får inte bli en klassfråga. Men i allt större utsträckning håller den på att bli det. Sambandet mellan ekonomi och idrott är tyvärr starkt.
I utsatta områden idrottar endast 25 procent av barnen. I socioekonomiskt starka områden är det 60–70 procent. Det visar siffror från Riksidrottsförbundet.
Högre upp på dagordningen
Men det handlar inte bara om att barns fysiska hälsa blir bättre genom idrottande. Även den psykosociala biten blir bättre av idrottande.
Barn får ett socialt sammanhang, en meningsfull vardag och kan hitta nya vänner genom idrotten.
Och inte minst vet vi hur viktig föreningslivets roll är för att kunna bekämpa nyrekryteringen till gängen. Av den anledningen vore det minst sagt klädsamt om regeringen hade den här frågan högre upp på dagordningen.
Men det finns väl säkert någon skatt att sänka för höginkomsttagare som är viktigare.