De rika har dragit ifrån i pandemin
2020 slutade som en fest för börshajarna
Publicerad 2021-04-30
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Våren 2020 tvärbromsade världsekonomin. Coronan hade redan utvecklats till en global pandemi. Land efter land stängde ned. Turist-, transport- och kulturnäringarna stannade. I USA blev var tionde anställd arbetslös från en månad till en annan. I Sverige och EU stoppades ökningen på omkring två procentenheter. Konsekvenserna blev en globalt krympande ekonomi. Samma år hade miljardärerna all anledning att fira.
Finansmarknaderna studsade nämligen tillbaka och 2020 slutade som en fest för börshajarna. Bostadspriserna, särskilt för större bostäder, steg. Ekonomins inbromsning träffade en grupp i samhället hårt, och besparade en annan nästan helt från ekonomiska effekterna av krisen. I synnerhet allt eftersom ekonomin återhämtade sig från vårens ekonomiska chock. Medelklassen distansarbetade och en betydande andel av arbetarklassen ställde sig i växande köer till A-kassan. De som hade stora mängder kapital på finansmarknaden kunde se sparpengarna växa många gånger mer än under ett vanligt år.
Räddade arbeten - men ökade klyftorna
Suget efter resande, restaurangbesök och konserter har egentligen inte minskat. Det vittnar den längtan de flesta av oss känner efter det kosläpp massvaccineringen kommer innebära. Därför siktade de flesta länder på att ekonomin skulle övervintra. I Sverige infördes permitteringssystem. I USA, som saknar en utbyggd välfärdsstat, skickades i stället tusentals dollar i pandemicheckar till befolkningen. I EU infördes lånefinansierade stödpaket. Och i samtliga länder gick sedelpressarna varma. Mer så i det finansiella systemets hjärta, USA, där mer än var femte dollar i världen trycktes under 2020. Handelsbankens ekonomer säger att paketen säkrat att människor har en arbetsplats att återvända till samtidigt som de eldade på ojämlikheten.
Stort bakslag i kampen mot fattigdom
Konsekvenserna har varit brutala för jämlikheten. Den yttersta eliten har sett sina förmögenheter växa drastiskt. Samtidigt som vanligt folk kämpat för att få månaden att gå ihop har överklassen unnat sig en extra Ferrari.
Världsbanken, som knappast är känd som jämlikhetsivrare, beskriver pandemin som ett ojämförbart stort bakslag i kampen mot fattigdom. Det är inte en överdrift. Medan många fortfarande kämpar i pandemins ekonomiska kris har dollarmiljardärernas sammanslagna förmögenhet vuxit med cirka fyra biljoner dollar.
Vi räddade världsekonomin men offrade jämlikheten.
***
Chatta med Malin Malm. Chatten öppnar 09.00, men ställ dina frågor redan nu.
Denna chatt är stängd.
- Malin Malm30 april 2021
Det är tyvärr allt jag hinner med. Tack för en bra chatt allihopa! Ha en bra dag!
- Malin Malm30 april 2021
Hej Anders! Håller med, Sverige skulle må bra av en politisk majoritet som tar ojämlikheten på allvar. Marknadsreformerna i välfärden slutade ju ofta upp med segregering och ojämlika system som du säger. Dessutom utan en särskilt mycket bättre skola för någon. Tycker särskilt det är tråkigt när skattepengar slussas direkt till skatteparadis och används för lobbyism mot reformer för ökad jämlikhet.
- 30 april 2021
Det kommer att krävas en rödgrön majoritet, efter nästa val! Först då kan en fördelningspolitik värd namnet sjösättas! Först då kan Barbara bergström figurer, o dylika privatiseringsivrare pressas tillbaka! Valfrihet svamlet är ju den största bluff folket tyvärr har gått på!
Anders h. - Malin Malm30 april 2021
Hej Signe! Som jag nämner i texten har många jobb ändå lyckats räddas, inte minst genom permitteringarna vi haft här i Sverige. Det är också ett system man borde använt sig av under finanskrisen. Det som är viktigt att komma ihåg nu är att vi måste rädda jämlikheten och omfördela de vinster den rikaste procenten fått under den här tragedin. Det kan bara en stark vänsterrörelse göra.
- 30 april 2021
Känns inte bra att ojämlikheten växer i samhället. Går det att likna hanteringen med pandemiåtgärder för ekonomin med hanteringen under senaste finanskrisen? Vad har vi lärt oss och vad ska vi göra nästa gång?
Signe W