Mattrenden alla pratar om: Rester!

Aftonbladets matskribent Jon Hansson summerar 2020 och blickar framåt

Publisert:

Sashimi? Så sekelskiftet.
Poké bowl? Trams.
Fin-hamburgare? Gäsp.
Nej, matrester ska det vara.

Ibland händer det, fula ankungar byter skepnad.

Hemdatorn var en liten tjock-tv med grön text tills Apple kom med en snygg och dyr variant – och även vi tekniska idioter ville ha en.

Elbilen var en plåtburk med ett hjul i varje hörn och obefintlig toppfart som bara mycket förståndiga människor kunde gilla. Tills Tesla gjorde en fräsig modell med acceleration i formel 1-klass.

Vegetariskt var något rårivet för djurrättsaktivister med hemklippt hår tills kvinnor började gå ut på krogen lika frekvent som män – och inte efterfrågade biff med bea. Begåvade kockar fattade galoppen och låter numer grönsakerna dominera menyn.

Nu gör matresten samma resa. Från mikrad plastlådelunch till kökets stjärna.

Här några kokböcker vi skrivit om på ”Matsmarta onsdag” under året:

Gemensamt för de här böckerna är att de tar upp kökssvinn ur olika synvinklar. Vissa har det som tema, andra snuddar vid det. 

Fram till för något år sedan skrevs knappt en rad om svinn. Hälsa, LCHF, GI (någon som minns glykemiskt index?) och husmanskost var hett då. Men nu är den bruna bananen, blomkålsblasten och det där sista du kan krama ur yoghurtförpackningen ämnena för dagen. 

Inte nog med det. Vi har dessutom snackat svinn med matlagare som Årets kock 2019 Martin Moses (hans torskbiff med grovmosade rotfrukter, citronpicklade grönsaker och skummig dillsås var lätt årets godaste vardagsrätt) efterträdaren Ludwig Tjörnemo gjorde ett tajt julbord, Paul Svensson pratade bi- och köksodling, vi fick tips om vad vi kan göra med gammalt bröd av bagaren Robin Delselius och i våras funderade Restauranglabbets Stefan Eriksson och Johan Gottberg över corona och matsvinn på krogen.

Det är inte konstigt att svinnet trendar nu. Att langa fullt ätbar mat är inte bara slöseri med pengar. När så mycket som en tredjedel av all mat som produceras blir biogas eller än värre ytterligare ett lass på soptippen är det också en av de viktigare orsakerna till vår överkonsumtion som i sin tur lett till dagens klimatkris.

Trevligt nog är det ett svinn-win-läge. Vi kan till exempel lätt sluta att rutinmässigt kasta mat som passerat bäst före-datum. Det mesta är ätbart betydligt längre än så. Och kokböckerna ovan är fulla med svinntips och läckra recept. Du som hakar på svinntrenden kommer att såväl spara pengar som vässa din matlagning och vara snäll mot klimatet.

Och snart är vi vaccinerade och kan gå på krogen igen. Den som inte orkar äta upp tar en doggy bag. Vi vill ju inte ha något svinn.

Hanna Olvenmark: ”Kartlägg ditt matsvinn. Sätt upp en lapp på kylskåpet och varje gång du slänger något så skriver du upp vad det är. Slänger du alltid en slatt mjölk? Eller färsk spenat som blivit helt mosig? Om du kan hitta ett mönster kan du också göra något åt det”.
Mathias Dahlgren: ”Det är smart att laga för mycket till middag så att det blir mat över”. Mathias tog fram en ny serveringsstrategi som gör matlådor mer spännande.
Paul Svensson: ”Nolla svinnet. Det enklaste du kan göra för att bli mer hållbar är att inte slänga mat. Det är det största resurstappet vi har”.
Karolina Sparring: ”Jag har blivit ännu bättre på att inte slänga mat – och på att köpa råvaror som är i säsong. Det är bara knasigt att inte göra det”.
Gustav Johansson: ”Om grönsaker eller rotsaker börjar se gamla och skrumpna ut så beror det oftast på att de tappat vätska, inte att de blivit dåliga. Lägg dem i kallt vatten i ett par timmar så blir de som nya!”
Zeina Mourtada: ”Det viktigaste klimattipset är att inte kasta mat. Om du planerar dina inköp en gång i veckan kommer du inte hem med onödiga saker som inte går åt”.
Martin Moses (t v) gjorde torskbiffar som blev Årets rätt. Han uppmanade: ”Det är viktigt för klimatet att handla i säsong”. Ludwig Tjörnemo (t h) lanserade en återhållsam julmeny 2020. ”I år kan alla verkligen plocka russinen ur kakan och skippa svinnet.

Klimatometern:

Här är mattrenderna som påverkar klimatet – åt ena eller andra hållet.

  • Kampen mot svinnet – en quickfix för klimatet som faktiskt funkar. (Okej, lite annat måste också ordnas.)
  • Vego – veganerna och vegetarianerna blir inte fler men Axfoods Vegobarometer visar att antalet svenskar som äter vegetariskt en eller flera gånger i veckan fortsätter öka och andelen som absolut inte gör det minskar. Och det betyder minskade klimatutsläpp.
  • Den goda viljan – enligt en annan undersökning, Felixbarometern, vill hela 80 procent av svenskarna minska sin klimatpåverkan genom att göra mer hållbara matval. Tyvärr tycker en nästan lika stor andel att det är svårt att veta hur de ska välja och att den information som finns är motstridig. Här finns alltså stor potential för förbättring.
  • Unga påtryckare – sex av tio föräldrar i Felixbarometern svarar att deras barn puffar på för mer klimatsmarta val. Lovar gott inför framtiden.
  • Hasselbackspotatis – råvaran till årets mest googlade maträtt är närproducerad och orsakar mycket små klimatutsläpp. Förhoppningsvis är den också ekologisk.
  • Hemlagat – coronaviruset drev oss från krogen och in i hemmaköken. Gyllene tider för matbutiker och köksshoppar. Och för klimatet? Det hänger på svinnet…
  • Handla på webben – viruset fick oss (framför allt de äldre) också att stanna hemma från affären och köpa mat på nätet. Ersätter det en bildfärd till butiken är det förstås bra för klimatet. Mindre bra om det ersätter en stärkande promenix.
  • Ny teknik – appar som Karma och Too good to go hjälper restauranger och butiker att sälja överbliven mat och oss konsumenter att hitta godsakerna till reducerat pris.
  • Småkryp – det är numer tillåtet att sälja insekter som mat i Sverige. Personligen inte jättesugen på odlade syrsor men man kanske kan mata kycklingar med dem?
  • Fryst – enligt Food & Friends matspaning för 2020 ökar fryst stort i USA på färskvarornas bekostnad. Händer nog snart här också – och borde betyda minskat svinn.
  • Köksprylar – de nya heta grejorna du inte visste att du behövde är den dedikerade tebryggaren, hemmarosteriet för dina kaffebönor, yoghurtmaskinen och en mojäng som räknar ut vilka vitaminer du behöver och fixar ett shot med rätta mängderna. (Hmm, vill ha-känslan infinner sig inte riktigt…)

Så mycket slänger vi

  • Enligt undersökningar från Naturvårdsverket slänger de svenska hushållen cirka 917 000 ton mat per år, det motsvarar cirka 95 kilo per person och år.
  • För att minska på svinnet har FN tagit fram ett antal hållbarhetsmål. Ett av målen är att vi ska halvera det globala matsvinnet per person fram till 2030.
Mattrenden alla pratar om: Rester!
  • Varje vecka är det onsdag. Men inte vilken onsdag som helst. Det är Matsmarta onsdag! Genom kunskap, härliga tips och recept vill Aftonbladet inspirera dig och hela svenska folket att äta lite klimatsmartare. Och man måste ju börja någonstans – så varför inte en dag i veckan?
Jon Hansson

Jon Hansson är journalist med 40 år i yrket, skrivit tolv kokböcker innehållandes över 2500 recept, diplomerad sommelier, vin- och matfantast. Testar olika matnyttigheter, från mozzarella till kockknivar på Aftonbladet Plus. Skriver även för krogguiden White guide och Magasin måltid.