Vilket kött är bäst för miljön?

Miljöforskaren om köttets påverkan på klimatet och vår hälsa

Publisert:

Denna text är skriven av miljöforskaren Victoria Voss-Schrader Bignet:

.

Blir det någon blommig falukorv till lunch, mamma?

Kött är en het potatis – men behöver verkligen vegetabilier ersätta köttet fullt ut på våra tallrikar?

Om inte, vilket kött ska man då välja och hur mycket bör man äta? 

I takt med Greta-effekten och att vi lever med en alltmer påtaglig klimatångest, har köttfrågan seglat högt upp på dagordningen intill flygskam, ”divestering” från fossila bränslen, och andra aktuella hållbarhetsfrågor.

I virala dokumentärer som What the health? och Cowspiracy målas en dyster bild upp av köttindustrins miljö- och hälsoeffekter. Till stor del med rätta, men dessvärre missar dokumentärerna – precis som många andra inslag i media – att belysa viktiga kontraster.

Det underliggande budskapet kan upplevas som något i stil med att: ”Om du bryr dig om din och planetens hälsa, då ska du vara vegan.” Den bilden stämmer inte helt. 

Ät varierat, i lagom mängder och mestadels från växtriket

Forskning visar att man kan leva ett friskt liv på både en vegansk och flexitarisk kost. Nyckeln är snarare – som den amerikanske författaren Michael Pollan uttrycker det så enkelt – att äta varierat, i lagom mängder, och mestadels från växtriket. Medelhavskosten, som är en flexitarisk kost och innehåller rikligt med frukt, grönt, nötter, vegetabiliska oljor och begränsade mängder mejeri, kött och fisk, har under många år använts som tallriksmodell baserat på dess väldokumenterade hälsovinster. 

För att uppnå samma goda hälsoeffekter som vegan är det viktigt att äta varierat, exempelvis kombinera baljväxter och spannmål, för att få i sig alla essentiella aminosyror (proteinernas beståndsdelar) i tillräckligt stor mängd.

Att äta berikade livsmedel eller kosttillskott är bra för att få i sig de mineraler och vitaminer som saknas eller inte finns i tillräcklig mängd i en helt växtbaserad kost. Vegetabilier må vara rika på ämnen som exempelvis järn och zink, men de är inte lika lätta för kroppen att ta upp under matsmältningen som när de konsumeras genom animaliska produkter. 

Den som älskar kött, men befarat att miljöhjältens öde var att dö av tristess vid matbordet, kan andas ut. 

Oavsett köttätare eller icke, är idag den största enskilda hälsorisken relaterad till våra kostvanor både i Sverige och globalt att vi äter för lite fullkornsspannmål, nötter, frön och grönsaker. Långt ner på listan av riskfaktorer finner vi den höga köttkonsumtionen. Med andra ord är det inte det vi äter för mycket av som tar död på oss i första hand, utan det vi äter för lite av. Att köttet skulle vara den största hälsoboven på vår tallrik är alltså fel. 

Nog för att en begränsad mängd kött inom ramen för en varierad kost är bra för hälsan, men är den inte miljöskadlig? Det korta svaret är att miljöskadan sker på grund av vi äter alldeles för mycket kött och kött som produceras på ett ohållbart sätt. Från att ha stigit i många år, har köttkonsumtionen i Sverige de senaste åren börjat sjunka, men vi äter fortfarande i snitt cirka sju gånger så mycket kött som rekommenderas för hälsan. I en rapport som publicerades i The Lancet i fjol föreslås en tallriksmodell med hänsyn till både hälsa och miljö, som rekommenderar i snitt en portion rött kött och två små portioner vitt kött (fågel) i veckan. Det finns även utrymme för två små portioner fisk i veckan. Med andra ord kan den som älskar kött, men befarat att miljöhjältens öde var att dö av tristess vid matbordet, andas ut. 

Utöver att vi behöver balansera om kosten är även typen av kött vi väljer viktig ur miljösynpunkt: köttslag, ursprung och produktionsmetoder spelar alla roll här. 

Att välja svenskt kött och ekologiskt är en bra tumregel

I Sverige har vi världens strängaste regler för god djurhållning och låg antibiotika-användning. Vi har även goda tillgångar till mark- och vattenresurser. Att välja kött från Sverige är därför en bra tumregel. Det svenska ursprunget brukar stå tydligt angivet på förpackningen. Problemet är att vi idag importerar allt mer kött, 30-65% beroende på köttslag.

Att välja ekologiskt ger också flera mervärden, som att undvika kemiska bekämpningsmedel och handelsgödsel, att säkra en bättre växtnäringsbalans på gården, strängare reglering av antibiotika, högre krav på djurhållning samt på vall och gröngödsling i växtföljden, och en gynnad biologiska mångfald.

Samtidigt tenderar det ekologiska köttet att kräva större växthusgasutsläpp och markåtgång per kilo jämfört med det konventionella, främst på grund av högre slaktålder och lägre andel kraftfoder i foderstaten, men en minskad köttkonsumtion kan kompensera för den extra klimat- och markbelastningen. Delar av ekoköttets utsläpp kan även kompenseras av kolinlagring på vallodlingar. Intensiv köttproduktion använder mer importerat foder än eko, som har strikta krav på andelen egenproducerat foder, t ex minst 60 % för ekologiskt nötkött. Importen av kraftfoder, exempelvis soja från Sydamerika, bidrar till förlust av biologisk mångfald och avskogning vilket indirekt ger stora klimatutsläpp. 

Det är inte fläsk som bidrar till blomstrande ängar

I jämförelser mellan köttslag kommer nötköttet ofta ut sämst. Det är en sanning med modifikation. Ur ett globalt perspektiv har nötkött, jämfört med gris och kyckling, mycket riktigt störst belastning på klimat, vatten, mark och biologisk mångfald. Dock gynnar nötkreatursuppfödningen i Sverige – i synnerhet på ekologiska gårdar där djuren betar mer extensivt – den biologiska mångfalden genom att öppna landskap bevaras där arter kan frodas. Många svenska gräsmarker är heller inte lämpade för växtodling. Därför kan betande nötkreatur anses vara ett effektivt sätt att använda de markytorna för att konvertera gräs till kött och mejeri. 

Så till den blommiga falukorven. Ironin i kråksången är att det inte är fläsket som bidrar till just blomstrande ängar med en mångfald av arter. Foderproduktionen för att föda upp gris och kyckling konkurrerar med annan växtodling som hade kunnat konsumeras direkt av oss människor – till skillnad från gräs som idisslare gör oss tjänsten att konvertera. Ur den synvinkeln är markanvändningen mindre effektiv, samtidigt som gris och fågel i snitt har en lägre klimatpåverkan, när det gäller markåtgång och total vattenåtgång än nötkött.

Viltkött som finns i Sverige räcker till ett halvårs konsumtion

Vissa upplever att aspekter i djuruppfödningen är oacceptabla, exempelvis grisslakt med koldioxidbedövning, upprepad inseminering av kor för mjölkproduktion, och att mödrar separeras tidigt från sina ungar. Ur den aspekten är viltkött onekligen det mest etiska av köttslag, där djuren vistas fritt i sina naturmiljöer och slipper genomgå stressfulla transporter till slakteri. I Sverige finns tillgång till cirka 2,5 kilo viltkött per capita årligen, vilket räcker till ett halvårs hållbar konsumtion av rött kött från djur som oavsett behöver beskattas. 

Vad har vi lärt oss?

  • Ät kött och mejeriprodukter i begränsade mängder, eller se till att äta en varierad och komplett kost om du är vegan. 
  • Variera mellan köttslag för att jämna ut för- och nackdelar. 
  • Välj företrädesvis svenskt och ekologiskt. 
  • Ös på med baljväxter, grönsaker, frukt, nötter och frön.

Vilket kött är bäst för miljön?
  • Namn: Victoria Voss-Schrader Bignet
  • Ålder: 31.
  • Bor: Solna.
  • Familj: Sambo.
  • Yrke: Doktorand inom hälsosam och hållbar kosthållning på Stockholm Resilience Centre. Medförfattare till boken ”Eat good” (Bokförlaget Max Ström) tillsammans med Johan Rockström och Malin Landqvist. Medförfattare till EAT-Lancet-kommissionens rapport om hälsosam mat från hållbara livsmedelssystem. Har kandidatexamen i biologi från Imperial College i London och magisterexamen i miljövetenskap från Universitetet i Oxford.
Vilket kött är bäst för miljön?
  • Varje vecka är det onsdag. Men inte vilken onsdag som helst. Det är Matsmarta onsdag! Genom kunskap, härliga tips och recept vill Aftonbladet inspirera dig och hela svenska folket att äta lite klimatsmartare. Och man måste ju börja någonstans – så varför inte en dag i veckan?