Nolla matsvinn hemma – och spara tusenlappar

Publisert:
SLÖSERI Sammanlagt slängs det 1,3 miljarder ton ätbar mat om året, globalt.

Det globala matsvinnet är 1,3 miljarder ton om året. Det är… jättemycket.

Uppgifterna swischar i luften. De får oss att baxna men gör oss kanske inte klokare.

Men känn på den här siffran: 1 180 kronor i månaden. Det är vad du kan spara genom att inte slänga ätbar mat. Dessutom är du snäll mot klimatet.

Hushållen står för nästan tre fjärdedelar av matsvinnet i Sverige, restauranger och storkök för bara en tiondel.

Skillnaden beror på att vi äter fler måltider hemma än i exempelvis skolmatsalar och på krogen men också på att de professionella matlagarna sedan länge insett att det finns stora pengar att spara på minimerat svinn. Besparingen märks ju mer om du lagar hundra portioner om dagen i stället för fyra.

Men även ett vanligt hushåll kan spara rejäla pengar på minskat svinn. Organisationen Too good to go visar i sin senaste rapport att en svensk med genomsnittslön som också svinnar genomsnittlig kan spara 1 180 kronor i månaden. Det motsvarar en lönehöjning med 1 475 kronor.

– När vi slänger mat så slänger vi ju även våra egna intjänade pengar i soptunnan. Att undvika svinn genom enkla åtgärder är alltså inte bara bra för planeten utan också för den egna plånboken, säger Åsa Sandberg, matsvinnsexpert på Too good to go.

Fyra gånger mer än flyget

Ett minskat matsvinn krymper faktiskt ditt klimatavtryck rejält. FN:s Miljöprogram, Unep, beräknar att så mycket som 8–10 procent av de globala utsläppen av växthusgaser orsakas av mat som inte äts. Ett klimatavtryck fyra gånger så stort som flygets.

Det är förstås olika från person till person. Är du redan duktig på att hålla nere svinnet finns kanske inte många kronor att vinna. Den som däremot regelmässigt kastar alla matvaror på bäst före-dagen (eller lite tidigare för säkerhets skull) och inte sparar en endaste matrest kan spara en tusenlapp med relativt liten ansträngning.

Vi har också olika möjlighet att minska svinnet. Barnfamiljerna är de som svinnar mest, trots goda intentioner, men har kanske också svårast att hinna/orka göra något åt det.

Håll koll på skafferiet

Att jaga svinn behöver dock inte betyda krångliga maträtter gjorda på bananskal eller en ständigt puttrande gryta med grönsaksfond gjord på skalkar och skrumpna blad. Det finns betydligt enklare knep mot svinnet:

  • Kolla kylen och frysen innan du handlar. Halva middagen kanske redan väntar därinne.
  • Sniffa på mjölken, äggen, osten, yoghurten, skinkan innan du kastar. Många livsmedel är i finfin form långt efter bäst före-datum. (Även bordssalt är stämplat med en bäst före-dag trots att hållbarheten är oändlig.) Men följ sista förbrukningsdag slaviskt.

_____

Källor: ”Matsvinnsrapport 2021” från Too good to go, vadvivet.se, FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO. 

Fotnot: Organisationen Too good to go försöker hjälpa hushåll och företag att minimera matsvinnet. Bland annat har de tagit fram en app som kopplar ihop privatpersoner med butiker och restauranger som har överbliven mat eller matvaror som närmar sig bäst före-datum.

Nolla svinnet – spara 1 180 kr i månaden

Om du är en genomsnittlig svensk:

  • Omkring en tredjedel av den mat du köper hem blir svinn.
  • Din månadslön är 36 100 kronor, en nettolön på 28 100 kronor (medianlönen i Sverige för 2020 var 32 400 kronor).
  • Av inkomsten lägger du cirka 12,6 procent på livsmedel, det är 3 540 kr. Om du slänger en tredjedel av den maten motsvarar det en kostnad på 1 180 kr.
  • Omräknat till bruttolön innebär det att du – om du lyckas minska ditt svinn till noll – får ett tillskott i plånboken som motsvarar en löneökning på 1 475 kr i månaden.

Källa: ekonomifakta.se, vadvivet.se.(Källa: ekonomifakta.sevadvivet.se.

Tina Nordström.
  • För professionella matlagare är det självklart att minimera svinn och att använda de råvaror som finns i säsong och till bra pris. Som en bonus blir klimatavtrycket mindre.
    Tina Nordström, kock, kokboksförfattare, programledare: ”Färskvaror är härliga men leder lätt till svinn. I Sydeuropa har de ju hela avdelningar i butikerna med fina konserverade skaldjur och tonfisk. Konserv behöver inte vara näst bäst.”
Paul Svensson.
  • Paul Svensson, kock, driver Paul Taylor lanthandel: ”Nolla svinnet. Det enklaste du kan göra för att bli mer hållbar är att inte slänga mat. Det är det största resurstappet vi har. Bli inte stressad av att du bara har lite mat i kylen och frysen. Du behöver inte gå och handla för att få inspiration. Laga något gott av det du har hemma istället. Sluta se frysen som ett mausoleum. Inventera ofta och skapa måltider av det som finns där.”
Hanna Olvenmark.
  • Hanna Olvenmark, dietist, driver bloggen ”Portionen under tian”: ”Köp i säsong när det gäller det färska men bygg också upp ett basskafferi så att du har mat hemma och inte behöver gå och handla så ofta. Fyll det med sådant du gillar – poängen är ju att maten ska ätas inte bli stående på hyllorna.”

Vi svinnar 48 LKAB

Hur var det nu med de där 1,3 miljarderna ton matsvinn i början av artikeln? 

Jorden:

  • En tredjedel av all mat som produceras på planeten kasseras. Svinnet inträffar hos odlare/uppfödare, under transporter, hos grossister, handlare och konsumenter.
  • Svinnet är 1,3 miljarder ton mat om året. Det är nästan dubbelt så mycket som allt vete som producerades i världen (0,77 miljarder ton 2020/21). Eller 48 gånger så tungt som LKAB:s hela produktion av järnmalm 2020.
  • Om en fjärdedel av matsvinnet togs till vara skulle det räcka till för att mätta de 870 miljoner människor som inte har tillräckligt att äta.
  • Om matsvinn vore ett land skulle det vara den tredje största utsläpparen av växthusgaser i världen, efter Kina och USA. 
  • Det globala matsvinnet orsakar fyra gånger större utsläpp än flyget.

Sverige:

  • Vi svinnar 75 955 brödskivor i veckan eller 10 850 om dagen eller drygt 7 i minuten.
  • Vi svinnar 107 712 koppar i veckan eller 15 387 om dagen eller drygt 10 i minuten. Splash!
  • Vi svinnar 58 099 frukter i veckan eller 8 299 om dagen eller nästan 6 i minuten. Dygnet runt.
  • Det mesta svinnet i Sverige sker i hushållen, cirka 71 procent. Restauranger och storkök står för 11 procent. Jordbruk och butiker för 8 procent vardera.
  • I en undersökning som Electrolux genomfört i Skandinavien svarade 88 procent att de anser att samhället behöver ta ett större ansvar för matsvinnet. Samtidigt ansåg endast 55 procent att de var en del av problemet.
  • Antisvinn-organisationen Too good to go undersökte attityden till svinn i 15 västländer. Svenskarna hamnade på en medelmåttig åttonde plats när det gällde medvetenheten om att ett minskat matsvinn är en av de viktigaste åtgärderna för att bekämpa klimatförändringar.
  • 44 procent av kvinnorna oroade sig för matsvinnet och dess påverkan på klimatet. Motsvarande siffra för männen var 29 procent.

Per person:

  • En genomsnittlig svensk måltid orsakar utsläpp av klimatgaser motsvarande 1,8 kg CO2e. Vi skulle behöva komma ner till 0,5 CO2e för att nå Parisavtalets mål. Minskat svinn kan vara en stor del av lösningen.
  • Varje svensk slänger i genomsnitt 37 kg ätbar mat och drickbar dryck per år.

Källa: FAO, FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, Livsmedelsverket, Yougov

Nolla matsvinn hemma – och spara tusenlappar

Förvara inte brödet i plastpåse

  • Bröd är ett av de livsmedel som svinnas mest (12 procent av allt svinn). Det mesta i butikerna men alltså sju skivor i minuten i hemmen. Det är lite onödigt.
  • Bröd blir snabbare torrt och smuligt i kylskåp. Förvara det i rumstemperatur.
  • Förvara inte brödet i en plastpåse. Det torkar visserligen inte, men mögel gillar fukt…
  • Linda istället in brödet i en torr kökshandduk eller lägg det i en brödlåda.
  • Mörkt bröd och surdegsbröd håller längre än ljust och bröd bakat med jäst.
  • Om du vet att limpan inte kommer att gå åt de närmaste dagarna, frys in halva direkt.
  • Torrt bröd blir som nytt om du fuktar det och värmer det i ugnen på 100 grader.
  • Skiva brödet innan du fryser in det så kan du tina så många skivor som du vill ha.
Nolla matsvinn hemma – och spara tusenlappar
  • Varje vecka är det onsdag. Men inte vilken onsdag som helst. Det är Matsmarta onsdag! Genom kunskap, härliga tips och recept vill Aftonbladet inspirera dig och hela svenska folket att äta lite klimatsmartare. Och man måste ju börja någonstans – så varför inte en dag i veckan?
Jon Hansson

Jon Hansson är journalist med 40 år i yrket, skrivit tolv kokböcker innehållandes över 2500 recept, diplomerad sommelier, vin- och matfantast. Testar olika matnyttigheter, från mozzarella till kockknivar på Aftonbladet Plus. Skriver även för krogguiden White guide och Magasin måltid.