Klimatforskaren: Vi måste agera snabbt och kraftfullt

Publisert:
Vi bör äta max motsvarande en hamburgare i veckan av rött kött, säger klimatforskaren Victoria Voss Bignet.

En hamburgare i veckan, det är vad du har råd med om du ska hålla din klimatbudget.

– Att förändra kosten är det som varje enskild individ kan göra för att påverka klimatförändringarna, säger Victoria Voss Bignet, forskare och expert på hälsosam och hållbar kost.

Förra veckan kom en ny klimatrapport från IPCC. En rapport som visar att situationen för klimatet är värre än förväntat. Uppvärmningen går snabbare och vi galopperar mot vad som skulle kunna bli en global misär med instabilt klimat, matbrist och en kraftigare havsnivåhöjning än förväntat.

– Självklart är det jättealarmerande och vi har hur bråttom som helst, säger Victoria Voss-Schrader Bignet.

För Victoria, som forskare och expert på livsmedelsfrågor på Stockholm Resilience Centre, är den stora möjligheten att ställa om våra kostvanor – nu. 

– En hel del av de här skiftena i samhället vi behöver kan bara ske på systemnivå och det är näringsliv och politiker som måste samverka för att kunna åstadkomma vissa av de stora omställningarna, säger hon.

Men det finns redan mycket som vi vanliga konsumenter kan göra.

”Man måste skilja kött från kött”

–  I synnerhet när det gäller livsmedelsfrågan. Och det som är spännande är att vi kan göra vår hälsa en tjänst samtidigt som vi gör planeten en tjänst. Det tror jag är väldigt kraftfullt kommunikationsmässigt. 

I Sverige äter vi för mycket kött och behöver äta mer av det “bättre” köttet. Genom att främja exempelvis svenskt nötkött håller de betande djuren landskapen öppna och det är i dessa öppna gräsmarker som en stor del av den svenska artrikedomen finns.

– Man måste skilja kött från kött. Högintensivt producerat kött från Texas där djuren äter sojabönor i fodret från tidigare regnskogsmark i Brasilien, är inte samma sak som en naturbetande ko från en KRAV-märkt produktion i Sverige.

Problemet med odlad fisk

Man måste även skilja fisk från fisk. Dock bör man känna till de negativa miljöeffekter som kan medfölja.

Dels är närmare två tredjedelar av de kommersiella fiskebestånden i haven överfiskade, och inom fiskodling används fortfarande vildfångad fisk som fiskfoder och fiskolja.

– Problemet med odlad fisk är att det låter helt fantastiskt som att odlad fisk är helt separerad från sin naturliga näringskedja och därmed så frikopplar vi den odlade laxen från hela problematiken med överfiske, men det stämmer inte riktigt. 

Hon berättar att det finns rapporter som redovisar att fiskodlingar blivit mycket mer effektiva och fått en ökad produktivitet samtidigt som man minskat belastningen på det vilda fiskebeståndet eftersom man blandar i mer vegetabilier i fiskfodret som normalt sett består av vildfångad fisk. 

– Man spär helt enkelt ut fodret vilket är bra för då har vi reducerat trycket på de vilda fiskebestånden, men samtidigt tar fiskeodlingarna större markresurser i anspråk eftersom att det ska odlas vegetabiliskt foder istället.

Därmed ökar miljöavtrycket.

Ät kött som motsvarar en hamburgare i veckan

– Vår forskning visar att äta fisk 1–2 gånger per vecka är en rimlig nivå, men vi rekommenderar att man äter småfisk som är lägre ner i näringskedjan. Till exempel anjovis, sardiner eller tilapia. 

På så sätt minskas energitappet. Det beror på att den näring och energi som ett djur får i sig inte till 100 procent går åt till att bygga muskler (kött), utan även till att bland annat vidmakthålla djurets kroppstemperatur.

– Varje steg upp i en näringskedja oavsett om det är på land från sojaböna till kokött så tappar du energi. Det är mer effektivt att äta sojan själv mot att föda upp en ko på sojafoder. Och det är detsamma i våra hav. Det krävs till exempel 5–7 kilo sardiner för att få ut ett kilo lax.

  • Så om man kan äta fisk 1-2 gånger i veckan. Hur mycket kött kan man då trycka i sig?

– Motsvarande en hamburgare i veckan av rött kött, och cirka det dubbla av vitt kött (som kyckling). I dag äter vi sju gånger så mycket per person.

Enligt henne måste vi i stället tiodubbla intaget av baljväxter och fördubbla vårt intag av grönsaker. 

– Samma sak gäller nötter och frön, de äter vi alldeles för lite av samtidigt som de är oerhört näringsrika. Och så måste vi äta mer fullkorn.

Vår kost är ”the biggest killer”

För faktum är att den vanligaste orsaken till att vi dör globalt är dålig kosthållning. 

– Om man ställer sig frågan: Vad är det som tar död på oss människor allra mest? Så visar det sig att det är att vi äter för dåligt. Vår dåliga kosthållning är ”the biggest killer”. Och den ger oss olika livsstilssjukdomar som cancer, diabetes, hjärtsjukdomar. 

”Det finns det absolut hopp, men vi måste agera snabbt och kraftfullt”, säger Victoria Voss-Schrader Bignet.
  • Om man då tittar på vad det är i vår kosten som är så dåligt? 

– Då är det vad vi inte äter tillräckligt av som fullkorn, grönsaker och baljväxter (snarare än det vi äter för mycket av) som dödar oss, säger Victoria Voss Bignet.

Och samtidigt som hälsoaspekten står i centrum för många, är miljöeffekterna av vår kost oundvikliga.

I dag slängs en tredjedel av all mat som tillverkas i världen. Hälften av all bördig jord används till livsmedelsproduktion, och livsmedelssektorn står för upp till 30 procent av de globala utsläppen (varav 80 procent kommer från animalisk produktion). 

– Och vår livsmedelskonsumtion tar i anspråk cirka 70 procent av våra totala vattenresurser. Det är livsmedelsfrågan som är central i alla våra miljöproblem. Trots det så pratar vi fortfarande mest om att fasa ut fossila bränslen och ha ett grönt transportsystem och det gör mig lite frustrerad att vi glömmer elefanten i rummet någonstans. Särskilt när det gäller på individnivå där vi faktiskt har möjlighet att påverka vad vi ska köpa i matbutiken.

”Livsfarligt att gå in i hopplöshet”

  • Finns det något hopp?

– Det finns det absolut, men vi måste agera snabbt och kraftfullt.

  • Men är det verkligen någon idé att hålla på och ställa om kosten ur klimatsynpunkt?

– Ja absolut. Jag tror att det är livsfarligt att gå in i någon slags hopplöshet. Vetenskapen pekar på att vi har en god chans att klara klimatmålen. Men vi är sent ute och vi behöver uppnå i princip noll utsläpp till 2050. Det är om 30 år. 

  • Vad kan vi göra då?

– En tredjedel av Sveriges totala klimatavtryck är påverkan från vår kost. Om vi vill slå ett slag för klimatet så är det enklaste vi kan göra att dra ner på den negativa påverkan från vår kost. I första hand matsvinnet, sluta släng mat, och det andra är att äta mindre kött. 

Victoria Voss Bignet

  • Ålder: 30 år
  • Bor: Solna
  • Familj: Sambo.
  • Yrke: Doktorand inom hälsosam och hållbar kosthållning på Stockholm Resilience Centre, medförfattare till boken ”Eat good” (augusti 2018) tillsammans med Johan Rockström och Malin Landqvist och medförfattare till EAT-Lancet-kommissionens rapport om hälsosam mat från hållbara livsmedelssystem. Har kandidatexamen i biologi från Imperial College London och magisterexamen i miljövetenskap från Universitetet i Oxford.

Så håller oss på rätt sida av smärtgränsen 1,5 grader

Victoria Voss Bignet:

  • Det enklaste för varje man och kvinna är att ändra sin kosthållning.
  • Alla måste gå över till en flexitarisk kost, det vill säga mer baljväxter, nötter, frukt och grönt, och mindre kött, mejeri och fisk.
  • Vi måste drastiskt minska vårt matsvinn.
  • Vi måste kraftigt effektivisera våra produktionsmetoder för livsmedel.
  • Om du måste flyga, se till att klimatkompensera. Trädplantering funkar absolut om det är seriösa aktörer, annars finns det en risk att plantagen missköts. Investera hellre klimatkompensationspengarna i energieffektiviseringsprogram.
  • Ta kontakt med din bankkontakt. Det är det största enskilda slaget du kan slå att se till att investera pengar i gröna fonder och schysta bolag. 
  • Ring upp ditt energibolag hemma och be att få byta till en grön energimix baserat på förnybara energikällor som vind, sol och vattenkraft och inte fossila bränslen.
  • Sätt press på din butiksägare, på politiker, på vänner. Försök skapa ringar på vattnet.

Här kan du läsa mer

Klimatforskaren: Vi måste agera snabbt och kraftfullt
  • Varje vecka är det onsdag. Men inte vilken onsdag som helst. Det är Matsmarta onsdag! Genom kunskap, härliga tips och recept vill Aftonbladet inspirera dig och hela svenska folket att äta lite klimatsmartare. Och man måste ju börja någonstans – så varför inte en dag i veckan?