Så kan varmare klimat förändra hela vinvärlden

Spanska och franska viner drabbas – om vi inte når Parisavtalets mål

Av: 

Jon Hansson

KARTA: PAUL WALLANDER
KARTA: PAUL WALLANDER

Matsmarta onsdag

Champagne, Bordeaux, Chianti… De kända vindistrikten är dovt bruna på kartan i artikeln. Färgen betyder att där kommer att vara för varmt för att odla vindruvor om 30 år – om vi inte når Parisavtalets mål.

Och även om vi gör det och temperaturhöjningarna stannar vid 1,5–2 grader kommer vinvärlden att förändras i grunden.

Det kan ses som en bagatell när människor redan mister livet i klimatförändringarnas spår – i kaliforniska skogsbränder och glaciärkollapser i Himalaya. Men miljontals människor arbetar med vin, ännu fler har det som måltidsdryck och svenskarna drack 2019 över 200 miljoner liter till ett värde av över 2 miljarder kronor. Dessutom är det ju gott.

Redan i dag märks klimatförändringarna.

– Vindruvor – och i förlängningen vinerna – är mycket mer känsliga för temperaturhöjningar än andra grödor som vete eller potatis. De ökade halterna av koldioxid gör jorden till ett växthus. Det blir snabbt varmare, säger Miguel Torres som driver det stora spanska vinhuset med samma efternamn.

Han talar på ett webbseminarium om klimatförändringarna. Torres har under tiotalet år manat på för att vinbranschen ska minska sitt klimatavtryck med hjälp av exempelvis solpaneler och lättviktsflaskor.

Skördar två veckor tidigare

– Temperaturhöjningen gör att vi skördar upp till två veckor tidigare på hösten än vi gjorde för 20 år sedan. Sockerhalten i druvorna är densamma men aromerna hinner inte riktigt utvecklas. Låter vi druvorna hänga längre sjunker syrahalten och vinet får en fadd, kokt smak, säger han.

Det franska jordbruksforskningsinstitutet INRA räknar med att klimatuppvärmningen globalt har snabbat på druvornas växtcykel med mellan två och tre veckor de senaste 30 åren. Uppvärmningen fortsätter och skörden kan komma en hel månad tidigare år 2030.

– I Parisavtalet sägs att koldioxidnivåerna ska vända ner senast 2040 men för vinindustrins del måste det ske redan 2030 annars får det allvarliga konsekvenser. Och temperaturerna kommer att ligga kvar på förhöjda nivåer långt efter det, säger Torres.

De flesta vinodlare man talar med har noterat temperaturhöjningarna. Det är en yrkeskår som har stenkoll på lokala klimatfakta, för vissa vingårdar hundratals år tillbaka i tiden. Ett varmare klimat behöver inte vara negativt. Odlare i vinregioner på gränsen till för bistra förhållanden som Bourgogne och Champagne har sluppit problem med att få druvorna tillräckligt mogna. Och områden i England, norra Tyskland, Danmark, Polen – och Sverige kommer framöver att få ett betydligt mer gynnsamt druv-klimat.

Skogsbränder blir allt vanligare

Men klimatförändringarna betyder inte bara ökade temperaturer.

– Skogsbränder har blivit vanligare. I Australien och Kalifornien brann stora vingårdsarealer upp och tonvis med druvor rökskadades. Här har vårfrost blivit ett allt större problem. 2020 tappade vi hälften av skörden på grund av det. Kraftiga hagelskurar som slår sönder vinrankorna har också blivit allt vanligare. Samma med värmeböljor. Bladen blir bruna och druvorna till russin, säger Miguel Torres.

Men Lee Hannah vid miljöinstitutet Conservation International och de andra bakom prognoskartan har fått mothugg. En grupp med den franske vinexperten Hervé Quenol i spetsen anser att de underskattat olika druvsorters tålighet och att de inte räknat med olika åtgärder som kan sättas in i vingården och vineriet.

– Men visst, vinets världskarta kommer att förändras kraftigt, säger han till Huffington post.

Kommer vi att se vinrankor längs med svenska östkusten?

Vinregioner riskerar att slås ut

Genom att göra prognoser för medeltemperaturerna i olika vinregioner i världen och jämföra med de ideala förhållandena för olika druvsorter har en grupp forskare ledd av Lee Hannah vid amerikanska miljöinstitutet Conservation International skissat på vinkartan för år 2050. Så här skulle Europa se ut om vi missar Parisavtalets mål om en temperaturhöjning på maximalt 2 grader.

Det är alltså något av en i-värsta-fall-bild där forskarna exempelvis räknar med att världens vinregioner med medelhavsklimat (det är de flesta) kommer att tappa odlingsbar yta med 25–73 procent. Men når vi Parisavtalets mål minskar ytan ändå med 19–62 procent.

  • I dag kända vinregioner som Champagne, Bordeaux, Rioja och Chianti skulle bli för heta och torra för vinodling – i varje fall de sorter som odlas där i dag.
  • Andra områden som England, Danmark, norra Tyskland, Polen och svenska kusterna upp till Stockholm skulle lämpa sig mycket bra. Här odlas ju redan druvor i liten skala men då skulle fler sorter skulle kunna användas och volymerna öka betydligt.
  • Vinregionerna i centrala Spanien skulle troligen slås ut helt.
  • I hela medelhavsområdet med södra Italien, södra Frankrike, Grekland, Turkiet och Nordafrika skulle det bli i stort sett omöjligt att odla druvor.
  • Ett scenario som inte visas på kartan är om klimatuppvärmningen får Arktis och Grönlands isar att smälta så pass att de kalla vattenmassorna får Golfströmmen att stanna. Då kommer Europas kuster att i stället kylas ner. Exempelvis skulle Bordeaux bli svalare än i dag och behöva byta cabernet sauvignon mot pinot noir medan Bourgogne i Frankrikes inland skulle få varmare klimat och behöva byta sin paraddruva pinot noir mot den värmetåligare cabernet sauvignon.
  • Ytterligare ett problem är att stigande havsnivåer dränker delar av kustnära vinregioner som Bordeaux, Loire och Vinho verde och Setúbal i Portugal.
  • Naturligtvis kommer inte bara Europas vinområden att påverkas av klimatförändringarna.
  • I Kalifornien kan ytan som är lämplig för vinodling minska med hälften de närmaste 50 åren på grund av ökade temperaturer och vattenbrist.
  • Längre norrut i Oregon, Washington and British Columbia kan odlarna tvingas byta från pinot noir, chardonnay och syrah till mer värmetåliga druvsorter. I dag svala områden som Yukon och Yellowstone kan i stället bli väl lämpade för druvodling.
  • I Sydamerika skulle en lösning kunna vara att ”flytta” vingårdarna högre upp i exempelvis Anderna eller långt söderut i Chile och Argentina för att få ett svalare klimat.
  • I Australien (som redan drabbats av skogsbränder och vattenbrist), Nya Zeeland och Sydafrika kan lösningen vara att byta till tåligare druvsorter. Att flytta närmare kylan vid Sydpolen är i många fall omöjligt. Ländernas vinregioner ligger i många fall redan så långt söderut det går att komma. Ett undantag är Tasmanien söder om Australien som fortfarande kommer att vara tillräckligt svalt för vinodling.
  • Kina drar precis som norra Europa en vinstlott och kommer att kunna utvidga sina vingårdsarealer betydligt.

Källor: Climate change, wine, and conservation, Lee Hannah med flera. The impact of climate change on the global wine industry: Challenges & solutions, Michelle Renée Mozell, Liz Thach.

Mireia Torres Maczassek, Spanien: ”Vi hittat flera sorter som tål värme och torka mycket bra vilket vi kan dra nytta av i framtiden.”
Christian Holthausen i franska champagne upplever ett oförutsägbart klimat. ”Det haglar mer, plötsligt blir det onormalt varmt – eller så regnar det vid oväntade tider på året”.

Så säger vinbranschen om klimat och vinodling

  • Christian Holthausen, A R Lenoble Champagne:

”Än så länge är inte utmaningen så mycket uppvärmningen som ett mer oförutsägbart klimat. Sedan 2003 har vi visserligen haft det senaste seklets sex varmaste skördar. Men det är bara positivt i Champagne. Nu hinner chardonnaydruvorna mogna ordentligt. Värre är att det haglar mer, plötsligt blir det onormalt varmt – eller så regnar det vid oväntade tider på året. För 20 år sedan använde vi réserve-vinerna för att höja fylligheten och komplexiteten. I dag använder vi dem mer för att öka syran och fräschören.”

  • Benoît Gouez, källarmästare Moët & Chandon, Champagne vid 150-årsjubileet av Brut Impérial.

”Vi har dragit ner på dosagen i Brut impérial. När jag började hos Moêt & Chandon på 90-talet låg den på 11–13 gram socker per liter vin. I dag är vi nere på 7 gram eftersom de flesta nuförtiden vill ha en lättare och fräschare champagne. Men det beror också på klimatuppvärmningen, druvorna är mer fullmogna och har en högre sockerhalt i dag.”

  • Anaïs Maillet, vinmakare Terrazzas de los Andes, Mendoza Argentina, med vingårdar så högt upp som 1 600 meter

”Det märks tydligt att det blivit varmare. Så var det redan när jag arbetade på Lafon-Rochet i Bordeaux. Det har också blivit häftigare växlingar i vädret, fler stormar, mer hagel. Rankorna behöver ibland tre år för att komma tillbaka efter en häftig skur. Här i Argentina är det inte så stora problem med torka som i Bordeaux, tvärtom har vi mer regn nu. Och det verkar så gott som säkert att det kommer att fortsätta så här.”

  • Gregory Jones, University of Southern Oregon

”För en sjukdom kan en halv grad varmare betyda mycket. Och en varmare atmosfär betyder också fuktigare luft om det finns stora vattendrag i närheten och det i sin tur betyder också mer sjukdomar. Om fem år kommer det helt klart att vara varmare. Och på södra halvklotet kommer du i många fall inte närmare Sydpolen. En del odlare får börja med starkvin eller bordsdruvor.”

  • Micaela Rossi, Quercia al Poggio i Toscana

”Frosten 1985 dödade alla olivträden i Toscana. Sedan dess har inget varit sig likt. Vädret har blivit mycket mer växlande och oförutsägbart. Ifjol hade vi minus 9 grader i april! Förr skördade vi alltid sangiovese i slutet av oktober. Under senare år har det varierat stort. Det gör arbetet mer komplicerat och skillnaden mellan olika årgångar har blivit större. Naturen har funnits i 10 000 år och den kommer att finnas i 10 000 år till. Det är vi som måste anpassa oss.”

  • Mireia Torres Maczassek, Penedès, Spanien, vid seminariet Familia Torres Climate Change Course 2019

”Vi annonserade i lokalpressen för 30 år sedan för att hitta glömda druvsorter i Penedès och har i dag försöksodlingar av 46 olika varianter. Vi hittat flera sorter som tål värme och torka mycket bra vilket vi kan dra nytta av i framtiden. Det är exempelvis fourcada som mognar sent, först i oktober, har hög syra och kan ersätta chardonnay. Moneu heter en blå druva som mognar senare än de flesta vanliga varianter.”

Det här behöver vinodlarna göra

Det verkar bli svårt att nå Parisavtalets mål om en global temperaturhöjning på i snitt 1,5–2 grader. Och även om det lyckas behöver vinodlare världen över vidta olika åtgärder.

Druvor är en känslig gröda och redan små förändringar i temperatur och/eller nederbörd gör skillnad i fruktens kvalitet och därmed i vinet. Det är därför vissa årgångar anses fantastiska och andra – för kalla, regniga eller för varma – blir mediokra.

– Vi gör försök med nya rötter och experimenterar med tillsatser som binder vatten i marken och testar även nya kloner av druvor och även gamla druvsorter som är tåligare. Vi har också börjat plantera vinraderna glesare och i andra väderstreck för att minska solexponeringen. I stället för att plocka bort lövverket låter vi numer det mesta sitta kvar för att ge skugga och behålla ett gynnsamt mikroklimat runt druvorna, säger spanske vinproducenten Miguel Torres.

  • Olika druvor trivs i olika klimat. Att byta sort kan vara ett sätt att anpassa sig till ökade temperaturer. Men det är inte bara att byta. Vinrankorna måste ympas om vilket kostar pengar och i många klassiska vinregioner som Bourgogne, Bordeaux, Mosel och Chianti har man odlat och gjort vin i över tusen år. Kvaliteten kommer från många generationers erfarenheter om vad som funkar bra med druvor som pinot noir, cabernet sauvignon, riesling och sangiovese. Utöver all erfarenhet och kunskap finns hårda regler för vilka druvor och tekniker som får användas. 
  • Ett annat alternativ är att flytta odlingarna högre upp i terrängen eller närmare polerna där det är svalare. Torres har exempelvis köpt mark på 1 000–1 200 meters höjd på Pyrenéernas sluttningar och i Patagonien i södra Chile. Men en flytt kostar stora pengar och monokulturer som vinodling stör ekosystem och minskar den biologiska mångfalden. Dessutom används det mesta av den odlingsbara marken redan för andra grödor eller bebyggelse. 

– Det är ingen utväg. Det finns ingen obebodd kontinent norröver dit vi kan flytta våra vingårdar, säger den lundabaserade klimatforskaren Kimberley Nicholas. 

ANNONS EXTERN LÄNK

Missa inte: Den nya muminmuggen för 2021 finns hos Cervera – förhandsboka här!

Cervera

  • Varje vecka är det onsdag. Men inte vilken onsdag som helst. Det är Matsmarta onsdag! Genom kunskap, härliga tips och recept vill Aftonbladet inspirera dig och hela svenska folket att äta lite klimatsmartare. Och man måste ju börja någonstans – så varför inte en dag i veckan?
Publisert:

LÄS VIDARE

”Svenskt vin kan bli en miljardindustri”

ÄMNEN I ARTIKELN

Matsmarta onsdag

Klimatsmart mat

Viner

MER OM GODARE

Så gör du hemmalunchen mer klimatsmart

Här är svenskarnas mest ”svinndumma” varor 

Sluta släng, skaffa en mirakellåda – och spara tusenlappar

Bakat äppelmos – laga enkelt i ugn

Upptäck allt gott du kan göra med bönor och baljväxter

Matiga mackor till middag

Tonvis med bröd slängs – i onödan: ”Helt sjukt”

Vilt i frysen? Så lagar du perfekt stek och hittar bästa vinet

Mat-smart i fattiga januari: ”Pizza är klockren budget-mat”

Bönchili med majskräm

1 h

Svarta bönburgare med picklad rödlök och pestokräm 

40 min

Grönkålspasta – à la ”portionen under tian”

30 min

Somalisk gryta med kikärter och banan

45 min

Vietnamesiska nudlar med tofu

30 min

Dallasburgare

40 min

Smaka på världens maträtter – i ditt eget kök

Så enkelt blir du en vardagsvegetarian

Saffransrisotto med ljumma tomater och krispig fänkål

30 min

Kebabtallrik med tahinimajonnäs

30 min

Superenkel pasta som ger hopp om våren

30 min

Plättar med salladslök och kimchimajonnäs

30 min

Friterad gnocchi i kanelsocker med chocotahini

30 min

Hållbarhetsexperten: Så fixar du en klimatsmartare påsk

Tänk om, tänk nytt