Därför gör vi för lite – trots krisläget

Publisert:
Klimatpsykologerna Kata Nylén och Kali Andersson ville ta reda på varför så få engagerar sig trots   forskarnas larm om klimatkris.

Vi vet att klimatkrisen kommer, men ändå gör vi ingenting åt det.
Varför agerar människan så, frågade sig tre klimatpsykologer.
Nu har de funnit svaret – och redovisar det i form av en handbok i att överleva sin egen klimatångest.

Du källsorterar, men tar bilen till affären även om du inte måste. Du äter veganskt, men flyger utomlands gång på gång. Du köper ekologiska morötter som ska rättfärdiga dina inköp av antibiotikaspäckat nötkött från Brasilien.

– Det kallas för ett moraliskt rättfärdigande, säger Kali Andersson.

Hon har tillsammans med Kata Nylén och Frida Hylander skrivit boken ”Klimatpsykologi – hur vi skapar hållbar förändring” (Natur & Kultur 2019).

66 procent oroar sig

“När tsunamin kommer, så tar vi det minsta barnen i våra famnar och så springer vi. Vi springer allt vad vi orkar.”

Så slutar boken.

Och med tsunamin inleds den. Vår inställning till klimatkrisen ter sig likadant. Vi vet att den kommer, men ändå vi står stilla.

Författarna reder ut varför det är så svårt för oss människor att förstå att vi befinner oss i en kris – en klimatkris – att vi därför behöver springa och verka för en förändring.

Forskningen visar att 66 procent av svenskarna oroar sig för miljön och samtidigt undrar många varför ingenting händer.

Vi vet alltså vad som pågår och vi oroar oss för det, men ändå gör vi ingenting åt det. Varför? Svaret går att hitta inom psykologin, enligt författarna. 

– Kunskapen om att vi är i en klimatkris är i sig inte tillräcklig för att göra de stora förändringarna som vi behöver göra, säger Frida Hylander och fortsätter:

– Det som vi har försökt göra i boken är att svara på frågan, ”varför gör inte fler någonting”. Men när vi började titta närmare på frågan så visade det sig att det är många som gör något och därför är en mer relevant fråga: Varför händer det inte mer när det är så många som engagerar sig.

Ett inlärt beteende

– Det verkar som att vi har blivit inlärda med att det som vi kan göra som individer uteslutande kretsar kring individuella konsumentbeteenden. Vi äter vegetariskt och tar med en tygkasse till affären, det är inga dåliga grejer, men det har väldigt liten effekt. Man kan lätta fastna i att det känns som att man gör en massa saker, men att det inte händer något, säger Frida Hylander.

Enligt henne är det en myt att beteendeförändring bara har att göra med oss konsumenter. 

– Det viktigaste vi kan göra är att lyfta blicken, gå samman och se helheten för att driva på politiska beslut, säger Frida Hylander.

Inte lätt att göra rätt

Men att se helheten är inte alltid så lätt och att göra ”rätt” är ännu svårare. För hur äter man till exempel rätt när allting tycks ge stora koldioxidutsläpp, vara giftigt eller av andra skäl fel utifrån ett klimat- och miljöperspektiv.

– Ost ger mer koldioxidutsläpp än kyckling och kyckling har antibiotika i sig och fisk är förgiftat, man blir ju helt galen...

– Det är därför det är så jobbigt, man har den här skulden på sina egna axlar. Man vet att man måste göra rätt val, men det är jättesvårt att veta ens vad som är rätt, säger Kali Andersson. 

Därför gör vi för lite – trots krisläget

Så klarar du klimatångest i jul och resten av året

Julen närmar sig och kanske funderar du på hur du ska få släkten att skippa överflödet av julklappar och julbordets frosseri? När känslorna stormar kring julskinka kontra rotselleri är psykologernas bästa tips: Bara släpp det. Det är inte relevant just då.

Men, här är klimatpsykologernas tips på hur du kan prata med släkt och vänner alla andra dagar om året.

  • Försök hitta något gemensamt som kan föra frågan närmare den du pratar med. Samtalet blir enklare om man har samma utgångspunkt. Det är svårt för en enskild individ att ändra på sig och ju mer förstående vi kan vara, desto mer öppnar vi upp för förändring. 
  • Lyssna i stället för att försöka övertyga. Vi lyssnar mer på människor som vi litar på och som vi trivs med. Om du kan vara den personen så har du större chans att nå fram med ditt budskap.
  • Försök att nå fram till släktingar och vänner som är mottagliga att prata om klimatet i stället för att strida mot de värsta klimatförnekarna. Det är bara utmattande och leder sällan någonstans. 
  • Försök komma med rimliga och konkreta lösningar till dem som är intresserade och villiga att lyssna.
  • Hitta en bundsförvant. Kan mormor stötta dig? Eller ett syskon. Det är lättare att prata om klimatet tillsammans med någon som förstår.

Källa: Klimatpsykologerna och boken Klimatpsykologi (Natur & Kultur, 2019)

Lägg inte skulden på individer

Ofta finns människor som gärna pekar ut vad som är fel och det är lätt att känna skuld, skam och otillräcklighet.

– Man kanske kämpar för att bli vegetarian och så kommer någon och säger, “vet du inte att ost ger mer klimatavtryck än kyckling?”, och så ger man upp, fortsätter Kali Andersson.

Enligt klimatpsykologerna är det en alldeles för svår ekvation att lägga ansvaret på varenda enskild individ att ta reda på vad som är rätt.

– För vem orkar ta reda på det när man kanske är en halvt utbränd småbarnsmorsa, säger Kali Andersson.

Författarnas slutsats är att det inte ligger på den enskilda människan att rädda världen.

– Det är bättre att lägga sitt engagemang på att gå samman med andra, att försöka få till en systemförändring och att ändra lagar, tycker Kata Nylén.

”Jobba med det som har större effekt”

När klimatpsykologerna pratar om att ansvaret måste flyttas upp är det många som säger: då spelar det vi gör ingen roll. 

– Men vi befinner oss i en krissituation och det är viktigt att vara så duktig som man kan, säger Kali Andersson.

Men samtidigt ska man inte vara för hård mot sig själv. 

– Det är ju ett problem att 66 procent av svenskarna går runt och oroar sig. Men om 99 procent av dem som gör det bara lägger kraft på att göra någonting åt sina egna beteenden och insatser, då kommer vi att få väldigt svårt att få till en systemförändring, säger Kata Nylén.

Enligt Frida Hylander verkar det ibland som att vi ägnar oss åt fel grejer, som att vi har lagt oss på fel nivå.

– Det är inget konstigt med att vi försöker göra saker själva, men vi måste hålla koll på vad som lindrar i stunden och vad som faktiskt leder till förändring. Jag gör också allt det där, äter vegetariskt, flyger inte och tar med en tygkasse till affären, men jag har slutat tro att det är det som kommer att rädda planeten. Vi måste bli bättre på att jobba tillsammans mot det som har större effekt.

Här är klimatpsykologerna

  • Klimatpsykologerna grundades våren 2018 och är ett arbetskollektiv för psykologer som arbetar med klimat. 
  • I kollektivet finns i dag de tre författarna till Klimatpsykologi, Frida Hylander, Kata Nylén och Kali Andersson. Den fjärde psykologen heter Paula Richter.
  • Klimatpsykologerna arbetar med de mänskliga, psykologiska och beteendemässiga aspekterna kring hur vi agerar i relation till miljön och klimatkrisen; varför vi gör som vi gör, eller kanske framförallt varför vi inte gör mer än vi gör. Men också hur vi kan förändra oss och göra mer. 

Källa: Klimatpsykologerna.se

Kali

  • Namn: Karin Kali Andersson
  • Ålder: 37
  • Bor: Stockholm
  • Gör: Föreläser, skriver och utbildar om klimatpsykologi och -kommunikation, samt om klimatångest. 

Frida

  • Namn: Frida Hylander
  • Ålder: 33
  • Bor: Malmö
  • Gör: Jobbar med klimatpsykologerna och driver en yogastudio och psykologmottagning i Lund tillsammans med en kollega. Skriver krönikor i Aftonbladet på temat klimat.

Kata

  • Namn: Kata Nylén
  • Ålder: 36
  • Bor: Stockholm
  • Gör: Arbetar med klimatpsykologerna samt som innovationssamordnare på Magelungen Utveckling, sitter i advisory board på miljöorganisationen ESSF och är engagerad i lokala omställningsinitiativ samt klimataktivism.
Frida Hylander är en av medförfattarna till boken ”Klimatpsykologi”. Hon är också krönikör för Aftonbladet i Malmö.
Därför gör vi för lite – trots krisläget
  • Varje vecka är det onsdag. Men inte vilken onsdag som helst. Det är Matsmarta onsdag! Genom kunskap, härliga tips och recept vill Aftonbladet inspirera dig och hela svenska folket att äta lite klimatsmartare. Och man måste ju börja någonstans – så varför inte en dag i veckan?