Tareq Taylor: Så enkelt att laga gott av julens rester
TV-kocken: Blir ofta godare än julmat
Att stå med rester efter julens mat är inget problem för kocken Tareq Taylor.
– Pasta, gryta och laxpudding, det finns så mycket gott att göra av julens matrestern, säger kocken Tareq Taylor. Och ofta blir det till och med godare än det första man lagat.
Varje år slänger den genomsnittlige svensken 19 kilo ätbar mat. Hur ska vi göra för att spara på både pengarna och miljön, vi frågade Tareq Taylor, välkänd tv-kock, vad han gör med resterna efter julens matfest.
– På julafton äter vi mer som middag med sill och ribbenstek, säger Tareq Taylor. Sill håller sig så det är ju bara att fortsätta att äta. Rester av ribbenstek kan bli smörrebröd precis som det är, det är så himla gott. På annandagen firar vi engelsk jul med kalkon med stuffing och brysselkål och christmas pudding. Det brukar alltid bli kalkon, grönsaker och sås över och gör jag något som heter bubble and squeak. Man pillar bort allt kött från kalkonen och blandar med grönsakerna och såsen. Man gör en gryta av det helt enkelt och den heter bubble and squeak för man blir lite bubblig och gasig i magen av den. Det är så in i helsike gott.
Resterna av Christmas puddingen blandar Tareq ihop med lite mer smör, socker och russin och rullar in i smördeg eller filodeg. In i ugnen och grädda och servera sedan med vaniljsås.
– Så kan man göra med väldigt mycket på julbordet. Skinkan kan du lägga på mackan och mycket av det andra går bra att göra blandrätter av, som den fyllda rullen.
Överbliven lax, gärna av olika sorter, är en bra grund till att göra en laxpudding av kokt potatis, äggstanning och lite pepparrot.
– Jag tycker att det mesta på julbordet är ganska enkelt att omvandla till nya rätter, säger Tareq Taylor. Ofta blir det godare än det första för smaken finns redan där.
- Hur ska man tänka för att slippa så mycket överbliven mat?
– Det finns två enkla saker. Det första är att bara köpa det som behövs och kolla innan du går och handlar vad som finns hemma. Jag vet att det låter enkelt men är man seriös med att minska sitt matsvinn hemma så behöver man göra lite planering. Går man oplanerad till affären och handlar vad man känner för så kommer man garanterat köpa på sig dels sådant som man redan har, eftersom man har dålig koll, och dels kommer man att köpa för mycket mat.
– Det andra är att lära sig att laga mat av det som blivit över. Ska det gå så behöver man ha en del basvaror hemma. En modern pytt i panna för mig är en pastarätt. Man behöver inte låsa sig till att pasta är spaghetti med köttfärssås eller carbonara. Har man pasta hemma går det ofta att titta in i kylen och skapa något ganska snabbt.
- Har du alltid lista när du går till affären?
– Nej, det har jag inte. Jag brukar ringa familjen först och fråga vad de är sugna på. Ofta vet de inte så då föreslår jag något. Det är alltid någon hemma och då får de kolla vad som redan finns. Sedan handlar jag. Jag tror de flesta har det på det sättet., det är inte alltid som planeringen håller eller att man har en veckomatsedel eller liknande. Men det fungerar bra.
Här är Tareq Taylors goda laxpudding
”En älsklingsrätt som jag gör om och om igen. För mig är det självklart att servera den med smält smör, färskriven pepparrot och citron att pressa över.”
Antal: 4 portioner
Ingredienser:
- 4–6 kalla kokta potatisar utan skal
- ca 400 g färsk laxfilé
- ca 100 g kallrökt lax
- ca 100 g gravad lax
- 1 stort knippe dill, stjälkar och vippor
- 1 knippe gräslök
- 5 ägg
- 4 dl mjölk, 3 %
- 1 dl vispgrädde
- 1 tsk salt
Till servering:
- ½ citron
- 1 stor bit färsk pepparrot, riven
- 100 g smält smör
Gör så här:
- Värm ugnen till 180 grader,
- Skär potatis och lax i centimeter tjocka skivor. Varva lax och potatis i en ugnsform.
- Skär dill och gräslök fint. Vispa sedan samman örterna med ägg, mjölk, grädde och salt. Slå blandningen över potatis och lax i formen och baka sedan i ugnen i ungefär 40 minuter.
- Ta ut och pressa citronen över alltihop.Toppa med pepparrot och servera direkt med det smälta smöret i en skål vid sidan om.
- Varje vecka är det onsdag. Men inte vilken onsdag som helst. Det är Matsmarta onsdag! Genom kunskap, härliga tips och recept vill Aftonbladet inspirera dig och hela svenska folket att äta lite klimatsmartare. Och man måste ju börja någonstans – så varför inte en dag i veckan?
Så mycket mat slänger vi varje år
- Matavfallet var 1,3 miljoner ton i Sverige 2016. Det uppstår längs hela kedjan från odlare och uppfödare, via grossister, leverantörer och butiker – men hushållen stod för den största delen 938 000 ton.
- Det motsvarar 97 kg per person och år eller 1 kg om dagen i en familj på fyra personer.
- I snitt slänger varje svensk varje år cirka 19 kg ätbar mat i soporna och häller 26 kg mat och dryck i slasken. Tillsammans 45 kg.
- För vissa matvaror blir halva produktionen svinn.
- Ett hushåll beräknas kunna spara minst 3 000–6 000 kr per år genom att minska sitt svinn.
- Produktionen av den mat som slängs varje år orsakar utsläpp på omkring 2 miljoner ton koldioxid eller cirka 3 procent av de totala utsläppen av växthusgaser i Sverige.
(Källa: Naturvårdsverket, Livsmedelsverket.)
LÄS VIDARE
ÄMNEN I ARTIKELN
MER OM GODARE
Så tar du vara på resterna – goda recept
Här har köken minskat sitt matsvinn med 27 ton
Så blir färskpotatis ännu godare
Sluta släng, skaffa en mirakellåda – och spara tusenlappar
17 munsbitar som matchar nubben
6 matprofiler: ”Det här är mina 3 måsten i matkassen”
Tareq Taylor: Det här är mina favoritrecept
Så blir du en klimat-kreativ kock
Så gör du påskbordet mer klimatsmart
45 min
Jessica Frej: Så får du vegomaten att smaka svingott
Här är Årets rätt 2021: Swedish bowl!
Bästa tipsen för sommarlunch och picknick
Kocken Jessica Frej: ”Favoritlunchen tar fyra minuter att laga”
Allt du behöver veta om Nordamerikansk mat
Låt oss lämna slöseriet av mat till 10-talet
Kockarnas knep för att laga smartare mat
Jävligt gott-bloggarens goda rödbetssallad
25 min
Laga helgrön helgmat i år
Klassisk inlagd sill – veganskt recept
25 min
Griljerad rotselleri
2 h 20 min
Gravad morot
1 h
Veganska köttbullar
25 min
Därför gör vi för lite – trots krisläget
