Publicerad:
Uppdaterad:

Klimatsmart mat för unga – ny kokbok i ”Greta-anda”

Rådet: ”Chilla med potatisen”

Av: Elisa Amorelli

Publicerad:
Uppdaterad:

Matproduktionen kräver mest vatten, släpper ut mest växthusgaser och förstör mest natur av all mänsklig aktivitet.

– Men som konsument kan man göra enorm skillnad bara genom att välja vad man har på tallriken, säger miljöforskaren Victoria Voss Bignet.

Visdomsorden ”Vi är vad vi äter” har aldrig haft en sådan konkret och existentiell betydelse. Vi vet att mat är avgörande för vår hälsa. Men det är också bevisat idag att vad vi äter avgör vår framtid på jorden.

Det skriver klimatforskaren Johan Rockström i sitt förord till nya boken ”Göra gott – en kokbok för unga miljöhjältar”.

– Låter det deppigt? Tänk då i stället på hur mycket vi kan ställa till rätta om vi bara fixar maten! skriver han vidare.

Precis som den prisbelönta kokboken ”Eat good” är nya ”Göra gott” skriven av matkreatören Malin Landqvist och forskaren Victoria Voss Bignet. Boken innehåller en blandning mellan den senaste forskningen, klimatsmarta recept, tips och fakta om vår tids stora miljöfrågor.

– Vi pratar mycket om gröna transporter och energiomställningar men glömmer ofta bort hur stort klimatavtryck maten ger. Därför vill vi nu sätta maten på agendan och makten i handen på konsumenten, säger Victoria Voss Bignet.

Max en burgare i veckan

För att lyckas kan man enligt boken dela upp sin måltid efter en viss tallriksmodell som tagits fram av ett fyrtiotal forskare: ena hälften frukt och grönt, andra hälften mest fullkorn, baljväxter och vegetabiliska oljor. Ett litet utrymme ges till kött, fisk och mjölkprodukter.

– Om alla åt enligt den här modellen skulle elva miljoner människoliv kunna räddas varje år, vi skulle också kunna minska vår klimatpåverkan med upp till en femtedel, bara genom att äta bättre, säger Voss.

Matkreatören Malin Landqvist och miljöforskaren Victoria Voss Bignet.
Foto: Per Rahnung/ Julia Håkansson
Matkreatören Malin Landqvist och miljöforskaren Victoria Voss Bignet.
Laddar ...

Svenskar äter i genomsnitt exempelvis sju gånger för mycket rött kött från gris, ko och lamm. Enligt en beräkning på hur mycket kött vi max bör äta för att klara Parismålet landade forskarna på ungefär en hamburgare i veckan eller 14 gram per dag.

– Men det vi vill belysa här är att man behöver ju inte bli strikt vegan, utan bara dra ner på köttet och äta mer grönt i stället, säger Voss.

  • Ni uppmuntrar också till att ”chilla med potatisen”, varför det?

– Anledningen till att vi särbehandlat potatisen är att det är ett stärkelserikt livsmedel. Det ställer till det för sockerbalansen i blodet, och kan leda till diabetes och att vi går upp för mycket i vikt. Vi i Sverige behöver äta mindre än hälften så mycket potatis som vi gör idag.

Det svåraste att ändra i sin kost har nog hittills varit att få in fler baljväxter i vardagen, enligt Voss. Speciellt för den unga målgruppen.

– Bönor och linser låter så tråkigt men det är både nyttigt, kul, prisvärt och gott. Ibland kanske man bara behöver vara lite mer våghalsig än man är van vid.

  • Vad menar ni med att det är en kokbok för Greta Thunbergs generation?

– Vi ville fånga alla som engagerar sig i miljöfrågan och är ute och klimatdemonstrerar men som kanske känner sig maktlösa för att de inte kan rösta än. Då är ju valet av mat en fantastisk nyckel och ett verktyg till förändring.

Vill du äta mer klimatsmart? Tänk på det här:

  • Fyll halva tallriken med frukt och grönt. Frukter och grönsaker är vitaminbomber som också är fulladdade med mineraler och fibrer. Vi svenskar behöver äta dubbelt så mycket grönsaker mot vad vi gör idag för att må bra.

  • Gör växter till din största proteinkälla. Baljväxter är en grupp växter som är
    särskilt rika på protein. Protein brukar kallas för »kroppens byggstenar« och hjälper till med allt från att bygga celler till att försvara kroppen mot sjukdomar.

  • Ät måttligt med kött, fisk och mjölkprodukter. Kött och mjölkprodukter ger
    oss mycket proteiner och näring, men innehåller också sådant som inte är
    bra för vår hälsa om vi får i oss för mycket. De belastar också miljön hårdare
    än mat från växter.

Foto: Björn Lindahl
Miljöforskaren Victoria Voss Bignet med nya kokboken ”Göra gott” för unga.

Miljöforskaren Victoria Voss Bignet är aktuell med nya kokboken ”Göra gott” för unga (Max Ströms förlag).

Laddar ...

Krossad vitlökspotatis

De är goda att äta som de är eller tillsammans med en läcker gryta.

Foto: Wolfgang Kleinschmidt
Krossad vitlökspotatis

Majskolvar och elotes

Mexikansk majonnäs, elotes, sätter fart på majskolvens milda smaker.

Foto: Wolfgang Kleinschmidt
Majskolvar och elotes

Nudlar med viltskav och svamp

Viltskav och svamp får asiatiska smaker med sesamfrön, soja och honung.

Foto: Wolfgang Kleinschmidt
Nudlar med viltskav och svamp

Spaghetti med linsbolognese

Belugalinser är perfekta att göra en mustig och god linsbolognese av.

Foto: Wolfgang Kleinschmidt
Spaghetti med linsbolognese

Havrekakor med kardemumma

Kakor med lite mindre sötning passar fint som mellanmål och fika.

Foto: Wolfgang Kleinschmidt
Havrekakor med kardemumma
  • Varje vecka är det onsdag. Men inte vilken onsdag som helst. Det är Matsmarta onsdag! Genom kunskap, härliga tips och recept vill Aftonbladet inspirera dig och hela svenska folket att äta lite klimatsmartare. Och man måste ju börja någonstans – så varför inte en dag i veckan?

Publicerad:
Publicerad:

MER OM MAT & DRYCK