Så ser det ut i ditt kylskåp om 20 år

Gissa vad vi äter till middag? Framtidens mat är inte vad du tror.

Det klimatsmarta proteinet tempeh, hamburgare som blöder rödbetssaft, ”mjölk” gjord på havre. Det finns en hel del nyheter på matfronten i dag som inte fanns för 20 år sedan.

Hur kommer det att se ut i våra kylskåp om ytterligare 20 år?

– Det händer väldigt mycket just nu, en spännande tid. Befolkningsökningen, urbaniseringen och klimatförändringarna driver på utvecklingen, säger journalisten, affärsutvecklaren och mat-trendspanaren Frida Jonson.

Tillsammans med en kollega startade hon för drygt två år sedan medie- och insiktsbolaget AGFO (AGriculture/FOod) som hjälper företag att hitta affärsmöjligheter inom framtidens matsystem.

Det kan handla om allt från nya sorters odlad fisk till satellitbilder av åkrar för att varje planta ska få optimal näring eller 5G-uppkopplade och självstyrande jordbruksmaskiner. 

– Det kommer hända mycket runt hur:et de kommande 15–20 åren, alltså hur saker och ting produceras och fraktas tills de når vårt kylskåp. Trenderna är fossilfritt, cirkulära odlingssystem, mer lokal matproduktion, ökad biologisk mångfald och teknik som förbättrar hållbarheten, säger hon. 

• Är vi bra på mat-innovationer i Sverige?

– Enligt finansiella informationsföretaget Bloombergs är vi etta i Europa när det gäller det allmänna innovationsklimatet. Men vi ligger bara på en medioker 14:e plats när det gäller livsmedel, långt efter Danmark och Holland. Men det har börjar hända saker. Regeringen har till exempel tagit fram en livsmedelsstrategi och det verkar finnas en större samsyn och vilja att öka innovationstakten. Förhoppningsvis blir vi bättre.

• Vilken är den viktigaste trenden när det gäller maten och klimatet?

– Framtidens mat är inte vad du tror. Den som säger att det finns en enda lösning tror jag inte på. Det pratas mycket om insekter och vertikalodling, men det är andra saker som krävs för att få ner matens klimatavtryck. Vi måste minska utsläppen, stärka biologisk mångfald, äta mer blandat och äta vegetabilier och animalier från hållbara system.

• Något du tycker är speciellt spännande?

– En rätt osexig men viktig del är hur vi ska återföra näring från städerna till landsbygden och jordbruket. Vi behöver få ett mer cirkulärt samhälle. Och det pågår forskning nu för att skapa en ny vegoprodukt av rester från svensk rapsoljetillverkning – den ser jag framemot att smaka.

Här är ditt kylskåp år 2040

– Mycket kommer att vara välbekant i våra kylskåp men det kommer också att finnas en hel del nya grönsaker, spannmål, kött och förpackningar vi inte har i dag. Både gamla och nya produkter kommer att vara betydligt mer spårbara än i dag. Hur och var har de tagits fram, odlats, fötts upp, fiskats? Är produktionen och transporten fossilfri? När är det dags att äta upp dem? Vi kommer att få se smarta förpackningar som dels kan ge oss information, dels är lättare att återvinna än i dag, säger Frida Jonson.

Nya spannmål och växter

Klimatuppvärmningen kommer troligen att vålla stora problem för jordbruken i södra Europa men i Sverige kommer vi att få en längre odlingssäsong.

• Quinoa, den protein- och mineralrika örten från Sydamerika kommer att kunna odlas i större skala i Sverige.
• Sötlupin som är en förädlad och högst ätlig släkting till den giftiga trädgårdslupinen odlades förr i Sverige. De bönformade fröna är mycket proteinrika, i klass med soja, och svensk odling börjar komma igång igen. Används till vegofärs, falafel eller som nötsmakande snacks.
• Flerårigt vete och korn behöver inte sås varje år som de vanliga ettåriga sädesslagen. Det sparar diesel och minskar markpackningen vilket är bra för skörden. Fleråriga sädesslag har också större rotsystem och det gör dem mindre känsliga för torka. De har också större kapacitet för kolinlagring. Fortfarande på försöksstadiet, bland annat med vetesläktingen Kernza, men räkna med ”klimatpositivt” bröd och öl på flerårigt vete och korn framöver.

Gamla godingar

• Emmervete, nakenhavre och dinkel är gamla spannmålssorter som nu dyker upp igen. De är smak- och näringsrikare och i vissa fall härdigare än vanligt vete. 
• Gråärt, blåärt, rättviksärt, åkerböna och gotlandslins är baljväxter som var vanliga lokalt eller i hela landet för hundra år sedan men som konkurrerats ut av andra grödor. De har börjat odlas så smått igen – både för att de är goda och för att öka baljväxtodlingen i Sverige.

Ny potatis och kål som trendar

• Potatis fanns tidigare som ”fast” och ”mjölig” men redan i dag är variationen större med sorter som king Edward, sparrispotatis, amandine och snöboll. Det lär komma många fler.
• Kålrot finns i en ynka variant i grönsaksdiskarna. Men den här svenska trotjänaren finns i många olika kulörer och smaker. Trendig på krogen och redo för comeback i hemmaköken.
• Kål finns också i många olika färger och fasoner. Du kommer att hitta nya sorter. Och det är bra – både naturen och våra magar mår bra av variation.

”Fula” grönsaker och frukter

• Krokiga morötter och äpplen med skönhetsfläckar kommer att få sin upprättelse och inte som nu slängas på sophögen. Redan i dag har framåt matbutiker fyndlådor med mindre perfekta grönsaker och frukter.

Nya sorters kött

– Ja, vi kommer att äta kött om 20 år men troligen mindre mängder än i dag och mer naturbeteskött. Vi behöver boskap för att hålla landskapet öppet och för att få fram naturgödsel till ett cirkulärt jordbruk. Vi kommer också att ha nya köttslag i kylen och frysen, säger Frida Jonson.

• Vildsvin är en jättelik resurs. Det skjuts redan fler grisar än älgar i Sverige och det finns utrymme för större volymer. Ännu är det problem med logistiken och det mesta köttet stannar hos jägarna men lösningar är på gång.
• Get- och killingkött är en nästan helt outnyttjad resurs. Vi äter svensktillverkad getost men köttet hamnar i stort sett aldrig i butikerna utan eldas upp. Enöga i Huddinge är ett av få företag som säljer killingkött och -korv.

…och nygamla fiskar

Problemet med utfiskning gör att allt mer av den fisk du hittar i butiken är odlad. Men det finns ”vild” fisk som vi inte utnyttjar i dag.

• Insjöfiskar som brax och id åts förr men blir möjligen kattmat i dag. Gör plats för ett paket braxqueneller i kylskåpet.

Fisk odlad på landbacken

Det finns problem med odlingen av exempelvis lax. Näring läcker från odlingskassarna och fisken kan drabbas av sjukdomar som sprider sig till de vilda bestånden.

• Integrerat jord- och vattenbruk kan göras i slutna system på land. Fisken äter avfall från odlingar och matindustri och fiskbajset blir gödsel i odlingarna. Ett exempel är skånska Gårdsfisk som föder upp rödstrimma och clarias.

Produkter vi aldrig sett förut

• Finska Solar foods gör proteinpulvret Solein av luft, elektricitet och en mikroorganism. Terkniken gör det möjligt att producera mat i exempelvis ökenområden. Företaget hoppas ha en färdig produkt på marknaden om två år.
• Amerikanska Perfect day (det hette faktiskt Muufri fram till för något år sedan) har tagit fram en metod där jästceller med ko-DNA producerar mjölkprotein som sedan blandas med vatten, kalk och fett till mjölk.
• Stixfresh har tagit fram ett slags vax som förlänger hållbarheten på frukt upp till två veckor. Det appliceras via en liten klisterlapp på frukten.
• Apeel gör samma trick men genom att spreja frukten direkt efter skörden så att den täcks med en film som stänger ute syre och inne vatten.
• Din kyl kanske också kommer att innehålla matvaror som är skräddarsydda för just din hälsoprofil/blodgrupp/näringsbehov. Forskning pågår.

Som nya svampar ur jorden

• Champinjon, shiitake och ostronskivling är vi vana vid men nya odlade svampar är redan nu på väg in i butikerna.
• Kejsarhatt ser ut som en karljohan med väldigt kraftig fot, är släkt med ostronskivlingen och har nötig smak. 
• Igelkottaggsvampen är som en blond långhårig frisyr. Mycket läcker med konsistens som hummer. Fridlyst som vildväxande.
• Enokin eller vinterskivlingen ser ut som en koloni hattifnattar. Odlas i mörker för färgens skull. Populär i japansk matlagning.
• Det forskas också på att ta fram svampbiomassa odlat på restprodukter eller avfall. Kan exempelvis bli färs.

Full frys

• Din frys kanske är väsentligt mycket större om 20 år. När färskt betyder krav på snabba transporter och risk för svinn fixar frysen näringsrik och hållbar mat året om.

Hon gör planetnyttig mat gjord av ärtor

• Läs mer om Pia Qvarnström och hennes tillverkning av tempeh som har flyttat från foodtruck till industri: ”Vi behöver nya vanor”

• Varje vecka är det onsdag. Men inte vilken onsdag som helst. Det är Matsmarta onsdag! Genom kunskap, härliga tips och recept vill Aftonbladet inspirera dig och hela svenska folket att äta lite klimatsmartare. Och man måste ju börja någonstans – så varför inte en dag i veckan?