Så länge har vi ätit vegetarisk mat

”Bröt mot normen rejält i landet brunsås”

Publisert:
Många förknippar gröna vågen med 70-talet. Men egentligen var det den tredje gröna vågen.

Den gröna mat-trenden växer så det knakar. Men även om det vegetariska köket just nu boomar, så har det rötter långt tillbaka i tiden.

Människor har länge och envist bäddat för att vi i dag ska kunna köpa gröna halvfabrikat, beställa vegetariska matkassar eller välja bönburgare på snabbmatsstället.

Det vet Anna H Lundahl som har skrivit boken ”Min farmor var vegan”.

Annas farmors familj hade lanthandel, och på bakgården slaktades grisar. Skriken från djuren kunde farmor Lilian aldrig glömma. Därför bestämde hon sig redan som barn för att skippa kött, för att senare bli renlärig vegan – i en tid då få visste vad det var.

– Min farmor var engagerad i hälsa, miljö och djurfrågor. De bodde på landet i en ombyggd kvarn, och odlade grönsaker, berättar Anna.

Som barn fick hon hjälpa sin farmor att plocka nässlor till nässelsoppa, eller så torkade hon dem för att senare strö över gröten.

– Maskrosorna hamnade i salladen eller blev te. Ja, hon gjorde saker som jag nu ser att folk börjat intressera sig för igen.

Anna H Lundahl som har skrivit boken ”Min farmor var vegan”

Bröt mot normen

Och om farmor ville skämma bort sitt barnbarn så bakade hon eget ”godis”, vilket vi idag kallar för rawfood-bollar. 

– När jag berättar om det här nu händer det att folk blir imponerade, men reaktionen var inte lika positiv på 50-talet när farmor gick över till växtbaserad kost. 

Nej, att vara vegan då innebar att man bröt mot normen rejält i landet brunsås. Anna tänker att kanske var det därför farmor höjde sin röst så – hon var tvungen att ta tydlig ställning.

– Farmor var inte tyst utan agerade, och var engagerad i allt från ”Atomkraft? Nej tack” till ”Stoppa plågsamma djurförsök” och demonstrerade för rökfria restauranger. Som barn tyckte jag att hennes kosthållning var utmanande, nu beundrar jag hennes mod. Hon var en pionjär, säger Anna.

Serverades linser och råris till middag

Annas mormor och morfar var vegetarianer som föredrog närproducerat. Hennes mamma hade palestinasjal, pappa grön militärjacka, och till middag serverades det linser och råris.

Att vara vegetarian då på 70-talet innebar ofta att man också var grönavågare, med ett starkt miljöintresse och drömmar om självförsörjning och en bättre värld.

– Jag föddes in i den här kulturen. För mig var det lika självklart att äta vegetarisk mat som det var för andra att äta kött. Men det var samtidigt en tid då det var allt annat än coolt. I skolan krävdes det läkarintyg för att få vegetarisk mat, och jag skämdes ofta när jag gick ut i skolköket för att hämta min så kallade specialkost, min ”onormalkost.”

”Jag föddes in i den här kulturen”, säger Anna H Lundahl.

Mår bättre av vego både fysiskt och i själen

Klasskompisarna frågade ofta varför hon var vegetarian, vilket Anna inte hade något riktigt bra svar på.

– Jag hade ingen egen ståndpunkt, så istället för att säga att det var ett arv försökte jag skämta genom att svara ”det är ett medfött fel.”

Ja, vi behöver alla hitta våra egna svar, så i 20-årsåldern gick Anna åt andra hållet och testade alltifrån att förvara mat i plastburkar till att käka burgare på snabbmatsställen och fisk på bjudningar ”för att inte vara till besvär” – bara för att komma fram till att vego ändå är grejen.

Hon säger att hon mår bättre av den både fysiskt och själsligen, att den gröna kosten är bättre för såväl hälsan som djuren och planeten – och de senaste åren har hon glädjande nog sett att allt fler skriver under på detta.

– Men jag kallar mig inte längre vegetarian, utan säger att jag främst äter vegetarisk kost.

I dag finns det en uppsjö med beteckningar, som pescetarian, trots att man egentligen inte alls är vegetarian om man äter fisk och skaldjur.

– Men jag tycker att det är bättre att vara inkluderande. Det är bättre att fler äter en större andel växtbaserad mat, än att vi sätter upp en massa regler och pekpinnar som utesluter människor. 

”Ge dig själv tid att gro”

Hoppet att gå från ”vanlig kost” till att bli vegetarian kan kännas stort. Så ibland när folk frågar Anna om tips på hur man blir vegetarian, så svarar hon med en motfråga: Måste du bli vegetarian? 

– För många är det en stor utmaning att från en dag till en annan byta kost, livsstil, ja kanske till och med identitet. Risken är att man tycker sig misslyckas, och faller tillbaka i gamla hjulspår.

Så fokusera mindre på att välja bort saker, och mer på att välja det du vill ha mer av i livet, tipsar hon.

– En inre förändring är som att så ett frö, det behöver tid att gro innan det blommar ut. Ge dig själv tid att gro, du kommer att nå dit när du är mogen.

Annas mormor och morfar var vegetarianer som föredrog närproducerat.

Visste du att…

1 kilo nötkött motsvarar ungefär lika stora klimatutsläpp som att köra en normal bensindriven bil cirka 15 mil. Vad vi väljer att lägga på tallriken är alltså viktigt för klimatet. Faktiskt tusenfalt viktigare än om vi tar cykeln till affären.

(Källa: Roger Pettersson, World animal protection, i boken “Min farmor var vegan.”)

Den fjärde gröna vågen? 

Många förknippar gröna vågen med 70-talet. Men egentligen var det den tredje gröna vågen:

  • Den första ägde rum kring 1780–1820, då det var trendigt med utegymnastik och friluftsliv i överklassen. 
  • Den andra vågen inföll kring förra sekelskiftet, då mer organiserade utomhusaktiviteter som scouterna och idrottsföreningar startade. 
  • Den tredje kom på 70-talet, och var tätt sammanflätad med miljö- och demokratirörelsen. 
  • Det pratas om en ny grön våg nu, som i så fall skulle vara den fjärde. 

(Källa: Boken ”Min farmor var vegan.”)

Anna H Lundahl

Annas tankar till dig som vill go green

  • Var snäll mot dig själv. Du kanske inte tänker på det, men de flesta äter redan vegetariskt till stor del, genom att vi äter potatis, ris, pasta, tomatsoppa, yoghurt med müsli. Behöver du, så ta två steg framåt och ett åt sidan. Förändring tar tid, så även den här, det är okej.
  • Hitta inspiration. Dela recept och tips med vänner, kolla på nätet efter nya läckra rätter och inspirerande personer som lagar grön mat. 
  • Byt ut en ingrediens. Är du en köttbullar och makaroner-person, så testa vegobullar. Försök hitta ersättning, till en början gärna med liknande textur som dina gamla köttbullar. På så sätt går det lättare att äta mer grönt.

Hur vego vill du vara? 

Sugen på att äta mer grönt, men osäker på om du klarar av att bli vegan? Idag finns det en uppsjö av termer för människor som äter mestadels växtbaserad mat. Vad passar dig? 

  • Lakto-vegetarian: Vegetarian som äter mjölkprodukter. 
  • Lakto-ovo-vegetarian: Äter vegetarisk mat som innehåller mjölkprodukter och ägg.
  • Vegan: Äter mat från växtriket utan inslag av mat från djurriket. Undviker alltså kött, fisk, skaldjur, mjölkprodukter, ägg, honung och gelatin. 
  • Demi-vegetarian: äter vegetarisk kost men även fisk, skaldjur och vitt kött. 
  • Klimaterian: Ett av de nyaste begreppen. Verkar oftast betyda att du äter en ekologisk vegetarisk kost som syftar till att minska klimatpåverkan. Högst ibland innebär det att man äter ekologiskt kött, men syftet är detsamma. 
  • Pescetarian: Även kallad fisk-vegetarian eller stockholmsvegetarian. Innebär att man främst äter vegetarisk kost, men ibland fisk och skaldjur. 
  • Pollotarian: Undviker rött kött, fisk och skaldjur, men äter förutom vegetabilier kyckling och ägg. 
  • Rawfoodare: En person som tycker att råvarorna inte bör bli upphettade över 42 grader för att behålla sina näringsämnen. De om äter rawfood anvädner sig av färska råvaror och det som är bäst för stunden. 
  • Semi-vegetarian/Flexitarian: Äter främst vegetariska produkter, men även kött ibland. 
  • Svegan: En vegan med strävan att i möjligaste mån äta mat som är odlad och producerad i Sverige. 
  • Växtbaserad kost: Ett relativt nytt begrepp som kommer från engelskans plant based diet. 

(Källa: Boken ”Min farmor var vegan)

Farmors rustika rödbetsbiffar
(4)

Farmors rustika rödbetsbiffar

Här är Annas farmors rustika rödbetsbiffar, som smakar super med kokt potatis.

Pappas kantarellomelett
(14)

Pappas kantarellomel­ett

Den som plockar kantareller har ofta burkar med torkade eller förvällda och frysta. De passar perfekt till en lättlagad, men lyxig omelett.

Avokado- och valnötssallad med ljummen ädelostsås
(5)

Avokado- och valnötssallad med ljummen ädelostsås

Annas mamma var grym på att skapa någonting fantastiskt av ”ingenting”. Här är ett exempel på hennes kokkonst.

Trasig pasta – vardagsvariant på lasagne
(6)

Trasig pasta – vardagsvarian­t på lasagne

Här är en snabblagad och supergod vardagsrätt med krossade lasagneplattor, ostronskivling och parmesan.

Melonkulor med wasabi och sesam
(3)

Melonkulor med wasabi och sesam

De här melonkulorna gjorda på vattenmelon serverades på World economic forum 2020, där Anna var inbjuden som köksmästare och kreatör för en grön buffé.