Spelaren som sänkte Sverige – styrelsen måste ställas till svars
Ilija Batljan har inte bara spekulerat bort hundratusentals sparares pengar. Hans risktagande har blivit ett sänke för svensk ekonomi.
Men det som hänt är värre än bara fartblindhet. Om SBB-kraschen inte får rättsliga konsekvenser har Sveriges kanske en för vek lagstiftning mot svindlare.
På fredagen kom beskedet att Ilija Batljan petas från vd-posten i sitt livsverk SBB.
Det var en tidsfråga.
Bolaget styrs sedan flera veckor i praktiken av de banker och investerare som lånat ut pengar till bolaget.
Ilija Batljan själv torde vara nära obestånd med skulder som i skrivande stund är minst en halv miljard kronor större än hans tillgångar.
Att Ilija Batljan hade blivit en belastning snarare än tillgång för SBB syns på börsreaktionen – kursen rusade på nyheten.
Borde SBB:s krasch komma som en överraskning? Svaret är tyvärr nej.
Den som vill förstå bakgrunden till fenomenet Ilija Batljan rekommenderas att läsa ett dokument på fastighetsbolaget Rikshems hemsida som publicerades i februari 2016.
Då hade Ilija Batljan redan i december 2015 fått sparken från sin post som vice vd i Rikshem efter en granskning i tidningen Dagens Industri.
Rapporten är en studie i dåligt omdöme: Ilija Batljan och dåvarande vd har tagit med närstående på resa och låtit bolaget betala, ägnat sig åt vidlyftig representation med företrädare för kommuner och vd har godkänt Ilija Batljans utgifter för representation trots att han själv var med.
Det slås också fast att Ilija Batljan privat tagit emot ett hyreskontrakt på en lägenhet på Östermalm i Stockholm trots att Rikshem tidigare gjort affärer med bolaget och lagt ett privat bud på en fastighet utan att fråga styrelsen först.
Men det mest intressanta skedde efteråt, när Ilija Batljan skulle beskriva rapportens innehåll. ”Jag blev friad på alla punkter.”
En ren lögn. På denna lögn byggde Ilija Batljan sedan SBB.
Tyvärr har det fortsatt i samma stil.
Alla kan göra fel och missbedömningar är en del av affärslivet.
Det som hänt i SBB är något helt annat.
De flesta som någon gång intervjuat Ilija Batljan har hört om Marianne.
Det är en aktieägare som för flera år sedan enligt Ilija Batljan hade passerat 90 och som lagt en stor del av sina besparingar i SBB och dessutom gett aktien till barnbarnen i julklapp.
Hur kunde Marianne och andra sparare göra något sånt? Därför att Ilija Batljan försäkrade att det var en trygg affär.
”Det här är inte en aktie ni ska köpa till er själva utan till era barnbarn. De kommer alltid att få högre utdelning och de behöver inte bry sig om kursen”, sade han i samband med en presentation i november 2021.
Sedan den dagen har aktien fallit med 92 procent. Årets utdelning har skjutits upp.
Ilija Batljan har lovat att utdelningen kommer höjas varje år i hundra år och har vid upprepade tillfällen sagt att en placering i SBB-aktier är ett tryggare sparande än att ha pengarna på banken.
I en intervju med ekonomikanalen EFN påstod Ilija Batljan, på fullt allvar, att SBB-aktien var tryggare än att låna ut pengar till ”majoriteten av europeiska stater”.
Han pratade om att SBB utan problem skulle klara en ränta på 10 procent.
Det skulle kunna gå att skratta åt detta vansinne om det inte vore för att tankarna snabbt söker sig till Marianne och de tiotusentals andra som gått på bluffen.
I själva verket var ju SBB ett av de mest riskfyllda bolagen inte bara på Stockholmsbörsen utan i hela Europa.
Ilija Batljan saluförde helt enkelt råttgift som årgångsvin.
Lagen ger ganska generöst utrymme till charlataner i näringslivet. Och vuxna människor måste naturligtvis ta ansvar för sina investeringar.
Men det finns gränser.
Åttonde kapitlet, nionde paragrafen i brottsbalken lyder:
”Den som offentliggör eller på annat sätt bland allmänheten sprider vilseledande uppgift för att påverka priset på vara, värdepapper eller någon annan egendom döms för svindleri till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader.”
Undertecknad är visserligen inte jurist, men för en lekman låter det som en ganska träffande beskrivning av vad Ilija Batljan ägnat sig åt i flera år.
Ansvaret faller tungt även på SBB:s styrelse.
I SBB:s officiella kommunikation finns direkt vilseledande information.
I årsredovisningen för 2022, publicerad den 31 mars i år och underskriven av hela styrelsen, står bland annat:
”Affärsmodellen bygger på förvaltning av världens tryggaste tillgångar…” och ”..som aktieägare kan du förvänta dig ökad utdelning varje år”.
Sex veckor senare sköt bolaget upp utdelningen och inledde sin dödsspiral.
Enligt aktiebolagslagen får en styrelse bara dela ut pengar om den är säker på att bolaget har råd.
Att SBB:s styrelse den 23 februari, trots en fastighetsbransch i full brand, valde att höja utdelningen är något som borde utredas av jurister. Särskilt som det då var uppenbart att en utdelning framförallt räddade den överbelånade Ilija Batljans privatekonomi.
Kan det vara så illa att Ilija Batljan inte förstod riskerna?
Det är inte troligt. Han brukar skryta om att han doktorerat i matematiska modeller för att beräkna demografiska förändringar och om SBB har han sagt ”jag räknar igenom varenda detalj”.
Det som har skett har skett med öppna ögon.
SBB är nu på väg att monteras ned för att försöka rädda det som räddas kan. Under tiden smutsas Sveriges rykte ned och spekulanterna flockas. Samma vecka som SBB slagits för sitt liv har kronan rasat.
För att en liknande smäll inte ska kunna hända igen är det viktigt att ansvarsfrågan utreds till lagens bortre gränser.
Eller för att citera Ilija Batljan själv, när han pratade om de utländska fonder som hade fräckheten att ifrågasätta hans korthus:
”Det kan inte vara så att man kan råna svenska småsparare och ingenting händer”.