Kritik mot bankernas rekordmarginaler

Bankernas bolånemarginaler fortsätter att ligga på rekordnivåer.
Och det kan bara delvis förklaras med hårdare krav från Finansinspektionen, FI.
– En betydande del kan inte förklaras med det, säger Henrik Larsson på FI.

De svenska storbankerna har rejäla marginaler på sina bolån. Skillnaden mellan deras kostnad för att ge ut lånen, och den ränta du som kund betalar, fortsätter att ligga på rekordnivåer: 1,72 procent det första kvartalet i år.

Ministern: Sticker i ögonen

Finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund (MP) är starkt kritisk.

– Jag förstår att det sticker i ögonen på många, att bankerna gör så stora vinster och att man ser att marginalerna är så höga som de är, säger han till TT.

En del av förklaringen till de höga marginalerna beror på att Finansinspektionen, FI, ställer tuffare krav på bankerna att hålla mer eget kapital för att parera mot eventuella kriser.

– Men en betydande del kan inte förklaras av det, säger Henrik Larsson, analytiker på FI. Bankerna ser uppenbarligen en möjlighet att ta ut den här marginalen. Trots extremt låg reporänta kan de ta ut 1,5 procent och uppåt av kunderna i boränta.

”Klarar sig med lägre marginal”

Han anser att bankerna skulle klara sig med en bolånemarginal strax under 1 procent.

– Det är jag övertygad om, även om det är vanskligt att säga.

De fyra storbankernas vinster uppgick under årets tre första månader till 27,8 miljarder kronor – en 50-procentig ökning jämfört med samma tid ifjol.

Provocerande, tycker Håkan Larsson, boendeekonom på Villaägarnas riksförbund. Han vill att FI agerar mot det han kallar ”kartellliknande” vinster.

– De borde fundera på att införa någon sorts reglering av bolånemarginalerna. Eller åtminstone tvinga bankerna att tydligare redovisa sina upplåningskostnader till kunderna, säger han.

FI vill inte reglera

Men Henrik Larsson säger att FI inte vill ha den makten.

– Vi har inte de verktygen och vill inte ha den makten. Jag tror att man som konsument har makt. Vi ser stora ränteskillnader kunder emellan, så uppenbarligen lyckas vissa, säger han.

Även Per Bolund uppmanar kunderna att vara mer aktiva.

– Ett exempel är att byta bank, det kan man få ner kostnaderna ganska rejält på, säger han.

Men att använda den statliga banken SBAB som prispressare är inget regeringen tänker göra.

– Den ska verka på marknadsmässiga grunder.

Bankerna slår ifrån sig

Bankerna är inte jättepigga på att svara på frågor, mer än möjligen skriftligt. Nordeas bolånechef Michael Skytt tar sig ändå tid.

– Ja, vi tjänar bra på bolånen... fast bankernas finansieringskostnader ser olika ut, det är svårt att säga något generellt om alla banker, säger Skytt till TT.

Trots att något fler börjat binda sina bolån, är det fortfarande en överväldigande majoritet som lånar på de kortaste bindningstiderna, tre månader, enligt bankerna.

"Hur intjäningen ser ut på olika bindningstider varierar över tid – just nu har vi bättre intjäning på tre månaders bindningstid än på längre bindningstid", skriver Swedbank i en kommentar till FI:s bolånerapport.

Bankerna tycker dessutom inte om FI:s sätt att räkna. När alla kostnader är dragna blir det betydligt mindre kvar:

"Nettomarginalen motsvarar således ungefär 48 öre per utlånad hundralapp", skriver Handelsbanken.