Så har andra råd med dyra bostäder

Uppdaterad 2018-10-02 | Publicerad 2017-12-13

Många undrar hur andra har råd att köpa bostad.

Trots att priserna börjat falla är det fortfarande rekorddyrt att köpa en bostad.
Nästan fyra av tio undrar hur andra har råd med sitt boende, visar en ny undersökning från SBAB.
– Främst är det yngre och unga vuxna som undrar, vilket är sorgligt, säger boendeekonomen Claudia Wörmann.

Efter flera år av jätteuppgångar har bostadspriserna nu börjat mattas av. Men för att köpa en bostad i någon av våra större städer krävs fortfarande jättepengar.

För att ha råd med en tvårummare i Stockholm får du räkna med att behöva lägga upp en halv miljon kronor eller mer i kontantinsats. Utöver räntekostnader kommer du dessutom i och med det nya amorteringskravet att behöva amortera cirka 7-8 000 kronor i månaden.

”Det stora frågetecknet”

Så hur har folk råd? Det är en fråga som 37 procent av svenska folket ställt sig, visar en ny Sifoundersökning gjord på uppdrag av SBAB.

– Med tanke på allt prat om hur himla dyrt det är trodde jag att fler skulle erkänna att de undrat. Men främst är det yngre och unga vuxna som undrar, vilket är sorgligt. Bland dem är det stora frågetecknet hur de ska ta sig in på bostadsmarknaden, säger Claudia Wörmann, boendeekonom på SBAB.

Det enkla svaret på hur folk egentligen har råd att köpa sina bostäder är – det har de inte.

– Det visar sig att fler och fler unga behöver hjälp från släktingar och familj för att över huvud taget ta sig in på bostadsmarknaden. Det skapar en segregation där bara de med föräldrar som kan hjälpa till kan köpa en bostad, säger Claudia Wörmann.

Uppmaningen: Ta ansvar tidigt

Från politiskt håll efterlyser hon bland annat ett uppluckrat regelverk för att fler små och yteffektiva lägenheter ska kunna byggas. Uppmaningen till föräldrar och ungdomar är att tidigt ta tag i problemet.

– Om man bor i en tillväxtregion ska man absolut vara medveten om att det här inte kommer att lösa sig. Det är ett problem som kräver att man själv tidigt tar ansvar, sätter sig i bostadsköer och sparar om man kan. Det värsta man kan göra är att inte ha en dialog inom familjen, och det tidigt, säger Claudia Wörmann.

Har man möjlighet att hjälpa sitt barn med bostadsköp finns det flera viktiga saker att fundera på.

– Hur man än löser det är det viktigaste att man skriver papper på vad som gäller sinsemellan, även om det kan finnas visst motstånd. Ska vi föräldrar och barn skriva papper? Men att inte göra det kan skapa problem. Vad händer till exempel den dag barnet vill flytta, om föräldern äger bostaden? Är hjälp med kontantinsats pengar barnet bara får, eller ska de betalas tillbaka? Det är jätteviktigt att ha papper på, säger Claudia Wörmann.

Min ekonomi

Prenumerera på Cervenkas Nyhetsbrev

Spaningar om den turbulenta ekonomi vi lever i nu