Banklarmet: ”Riskerar att hamna i ett riktigt jobbigt läge”

Siffror visar: Stiger räntan får många svårt att betala

Stiger boräntan till 6 procent kommer hälften av alla unga inte ha råd att bo kvar, visar en ny undersökning.

Det är djupt oroande, enligt privatekonomen Jennie Sandén, som varnar för ”en käftsmäll”.

– Situationen kommer kräva att människor förstår att de måste ge upp saker, säger hon.

Den ekonomiska situationen för hushållen har förändrats snabbt när boräntor höjts och priser på allt från el till mat tickat på uppåt.

Att vi nu befinner oss i en utveckling som ändrat spelplanen helt, och som kommer att göra det över en lång period, har för många blivit uppenbart.

Men en stor grupp unga svenskar har ännu inte landat i vad detta kräver för förändringar av dem.

Det visar en Ipsos undersökning som genomförts under november och december 2022 på uppdrag av Danske Bank. I den svarar nästan hälften av alla unga vuxna mellan 18 till 24 år nej eller att de är osäkra på om de kan bo kvar i sin bostad om bolåneräntan skulle höjas till 6 procent.

– Jag tycker det är lite alarmerande att den kalkylränta på mellan 6 och 7,5 procent som bankerna räknat på att man ska klara har setts som en ”hittepå”− ränta , säger Jennie Sandén, privatekonom på Danske Bank.

”Alldeles för få har sparat”

Hon menar att utvecklingen där en ung generation svenskar i större grad vant sig vid en omfattande konsumtion, inte sällan byggd på konsumentkrediter, nu riskerar att slå stenhårt.

– Många har vant sig vid att kunna ta krediter och sen har fakturan kommit och det har inte varit några problem. Nu har många kortkrediter en ränta upp mot 12 procent.

– Samtidigt har många inte sparat den mellanskillnad mellan kalkylrätan och den faktiska räntan, eller åtminstone satt undan så man klarar en dubbel så hög ränta som det har varit. Det har varit alldeles för få som sparat och de som gjort det har sparat för lite.

Men finns det någon självkritik i hur ni banker har kommunicerat vikten av det här med kunderna under lågränteåren?

– Ja jag tycker absolut att vi ska vara självkritiska. Men i slutändan måste människor ta ansvar för sin egen ekonomi. Även om bankerna gett rådgivning har många i stor utsträckning valt att inte ta in det fullt ut.

– Det har inte varit lika kännbart för gemene man varför de ska spara. Det är ju så vi människor funkar när det gäller att spara till något diffust längre fram. Man har kanske lyssnat med ena örat men inte genomfört det, och nu kommer konsekvensen.

Danske Banks prognos för Riksbankens agerande framöver är att det kommer ytterligare två styrräntehöjningar under första halvåret 2023 om inflationen är fortsatt hög under våren. För nuvarande ligger styrräntan på 2,5 procent.

Jennie Sandén menar att det borde vara en ordentlig väckarklocka för unga hushåll att faktiskt sätta sig ner och titta krasst på ekonomin.

– Det som måste ske är att man drastiskt drar ner på kostnader som faktiskt kommer att påverka hur man vant sig vid att leva. Det är tufft men situationen kommer kräva att människor förstår att de måste ge upp saker.

Hon säger att en stor grupp unga går in i frågan från fel håll.

– De slutar spara vilket är helt fel och de vill ha amorteringsfritt. Det får du inte om du inte befinner dig i extremt trångmål med de här speciella kriterierna med långtidssjukskrivning eller långtidsarbetslöshet. Man försöker helt enkelt dra ner på det som man inte ser och som inte påverkar ens vardag så mycket.

”Riktigt jobbigt läge”

Sparekonomen menar att det är akut för den som insett att den inte klarar stigande räntor men ännu inte tagit tag i sina utgifter.

– De riskerar att hamna i ett riktigt jobbigt läge där de precis klarar sina fasta kostnader, men inte mycket mer. Då vaknar man upp av en riktig käftsmäll på ren svenska och löper högre risk för att behöva ta krediter för att klara situationen. Mitt råd är att planera och dra ner nu för att inte hamna där.

”Man har ännu inte sett sanningen i vitögat”

Jennie Sandén säger att hon oroas över att polletten i stor utsträckning inte verkar ha trillat ner hos svenskarna om det ekonomiska läget.

– Vi ser ju att konsumtionen har gått ner men inte tillräckligt mycket sett till hur kostnaderna har ökat. Det visar väldigt tydligt att vi fortsätter hålla uppe konsumtionen. Man har ännu inte sett sanningen i vitögat och tagit till sig att man måste spara först för att konsumera.

Hon ser också en ökad risk för en ökning av yngre hushåll som riskerar att hamna i ett läge där konsekvensen blir att man måste sälja sin bostad.

– Det som är förödande då är att de måste sälja för lägre pris än de köpt när marknaden gått ner så mycket. De har då indirekt förlorat sin kontantinsats eftersom den generationen ofta är högbelånad. Det skulle vara förödande för många då de i ett sånt läge tvingas att realisera förlusten.