Se upp för avgifterna i grönt sparande

Johanna Cederblad/TT

Publicerad 2021-09-23

Det kan vara svårt att avgöra hur gröna fonder går i förhållande till andra fonder som inte har någon särskild grön inriktning. Arkivbild.

Hör du till dem som vill att sparpengarna ska göra nytta för miljön?

Se upp så att inte höga avgifter äter upp vinsten.

Gröna eller hållbara fonder kan utformas lite hur som helst, och i dag är det närmast obligatoriskt för sparinstituten att tala om hållbarhet, förklarar Jonas Lindmark, analyschef på fondanalysbolaget Morningstar.

Många fonder marknadsförs som gröna, och i många fall är de aktivt förvaltade, och därmed dyrare än indexfonder.

Han förklarar att de nya gröna fonderna på sätt och vis är som att backa 30 år i tiden, i alla fall när det gäller fondernas utformning och avgifter.

– Då var fonderna aktivt förvaltade. En fondförvaltare valde ut de bästa aktierna.

För indexfonderna, som är billigare, följer placeringarna ett förutbestämt index, och förvaltaren behöver inte använda tid och kraft till att utvärdera aktier som ska ingå i fonden. Det gör fondens avgift lägre.

”Den nya aktiva förvaltningen”

– Lite krasst kan man säga att hållbarhet har blivit ”den nya aktiva förvaltningen”.

Fast det finns ändå drygt 40 svenska indexfonder med mer eller mindre hållbar eller grön inriktning, enligt Morningstars lista över 178 svenskregistrerade fonder. De har avgifter mellan 0 och 0,65 procent, medan svenska aktivt förvaltade fonder kan kosta upp till 1,85 procent.

Sedan till frågan hur gröna eller hållbara fonder går, i förhållande till andra som inte har någon särskild grön inriktning.

Helt lätt är det inte att avgöra, för vad som egentligen är grönt eller hållbart beror på vad fondbolaget själva uppger, och ännu finns det inte någon enhetlig märkning. Det man kan konstatera är att utfallet varierar ganska mycket.

Jonas Lindmark och Morningstar tycker att man måste se till en längre period då man utvärderar hur en fond går, tre år och gärna längre tillbaka.

Namnbyten förvillar

Ett bekymmer när det gäller jämförelsen är dock att det har varit en riktig boom när det gäller namnbyten på fonder de senaste åren, förklarar Jonas Lindmark.

– För fem år sedan hade ingen hållbarhet i namnet. Vissa fonder har bytt både namn och placeringsinriktning. Det gör att det blir svårt att jämföra bakåt.

– Tittar man bakåt i tiden så har gröna fonder, eller klimatfonder, innehållit mycket svenska aktier. Under en lång period har den svenska börsen gått lite sämre än exempelvis den amerikanska, eller världsbörser.

Men många fonder har också svenska småbolag i sina portföljer.

– Småbolagen har varit vinnare under senare år, så om fonden har mycket småbolag så kan det ha gått bättre, säger Jonas Lindmark,