Regeringen tillsätter utredning kring bolån

Uppdaterad 2022-09-20 | Publicerad 2022-08-29

Korta bindningstider på bolån gör hushållen känsligare för räntehöjningar.

Det anser regeringen, som nu presenterar en utredning kring frågan.

– När vi nu går mot ekonomiskt tuffare tider är det viktigt att vi ser över vad vi kan göra på längre sikt, säger finansmarknadsminister Max Elger (S).

Boräntorna stiger i rask takt. Såväl de med längre bindningstid som den rörliga varianten har ökat rejält den senaste tiden. Och mycket talar för att inte minst den rörliga, 3-månadersräntan, kommer att sticka iväg ytterligare framåt. Detta med anledning av att Riksbanken väntas höja Sveriges styrränta än mer, vilket får direkt effekt på den rörliga räntan.

Mot bakgrund av det ska en ny utredning, ledd av Konjunkturinstitutets generaldirektör Albin Kainelainen, se över effekterna av hushållens bindningstider.

Finansinspektionen har tidigare uppmanat regeringen att se över reglerna, som enligt myndigheten gynnar bankerna på bekostnad av bolånetagarna, skriver TT.

– De stigande räntorna och inflationen slår hårt mot svenskarnas plånböcker. Det kan bli kännbart för hushållen. När vi nu går mot ekonomiskt tuffare tider är det viktigt att vi ser över vad vi kan göra på längre sikt för att stärka såväl enskilda hushåll som ekonomin i stort, säger finansmarknadsminister Max Elger (S) i ett pressmeddelande.

Finansmarknadsminister Max Elger.

”Viktigt att banker inte överkompenseras”

Enligt siffror från SCB är numera bundna räntor mer populära än rörliga diton, när det kommer till nyutlåning. I mars 2022 var andelen som valde rörlig ränta 34 procent. Det är den lägsta nivån sedan statistiken började produceras i november 2014. Då var andelen rörlig ränta 82 procent på nyutlåning.

Utredningen som presenteras ska bland annat analysera varför svenskar väljer en viss bidningstid på sina bolån. Detta eftersom ”längre räntebindningstider kan medföra inlåsningseffekter”, som det heter i regeringens pressmeddelande.

Även bestämmelser kring ränteskillnadsersättning ska analyseras. Det vill säga vad det kostar att lösa ut sig i förtid från ett bolån med lång löptid.

– Ränteskillnadsersättningen skulle kunna vara en faktor som gör att många väljer lån med kort räntebindningstid när det hade velat binda sin ränta på längre tid. Det är viktigt att banker inte överkompenseras genom denna avgift, säger Max Elger.

Utredningen ska redovisas senast den 30 september 2023.