Maria, 35: Det handlar om att överleva

Småbarnsmamman har kapat allt: ”Finns inget mer att göra”

Uppdaterad 2022-08-01 | Publicerad 2022-07-18

Stigande priser slår hårt mot de som redan lever under ekonomisk press.

En av dem som varje månad brottas med stressen över hur pengarna ska räcka är 35-åriga Maria.

– Jag har kapat allt för att kunna ha råd att ställa mat på bordet, säger hon.

I köket står dörren till balkongen på glänt. Där värmer solen krukorna med jordgubbar och smultron som står tätt på golvet. Det är två dagar till midsommarafton och Sommarsverige börjar ladda för semestertider.

– Jag tycker ändå om midsommar. Det är inte lika mycket ångest och stress som julafton där förväntningarna på presenter finns med, säger Maria som slagit sig ner vid köksbordet i lägenheten, där hon bor med sin 9-årige son, söder om Stockholm.

Hon är en av de ensamstående mammor som räknas till gruppen som lever under ”varaktig låg ekonomisk standard”. På ren svenska betyder det att det är riktigt tufft att få ekonomin att gå ihop – varje månad.

Hård ekonomisk press

Enligt Statistiska centralbyrån befinner sig runt 9 procent av den totala befolkningen i samma situation. För ensamstående mammor är siffran 24 procent.

Maria har under hela sitt liv varit orolig för att bli beroende av försörjningsstöd.

Den tilltagande ekonomiska krisen med stigande inflation och priser på matvaror som skjuter i höjden har för många gjort en redan svår situation värre.

– Det är väldigt påfrestande att leva på marginalen och dessutom se att tendensen i samhället är att alla priser ökar. Det är en oro som växer över var gränsen går och när jag inte kommer att ha råd att sätta mat på bordet till mitt barn. Det handlar ju om att överleva, säger Maria.

”Tidigare var extrapriserna räddningen”

För henne har detta inneburit ett ännu större fokus på att jämföra priser mellan butiker och jaga erbjudanden från livsmedelsbutikerna.

– Tidigare var extrapriserna räddningen, men nu känns det som att de också har blivit dyrare än tidigare. Jag försöker köpa billiga grönsaker som jag kan göra soppa av till mig, och så kan min son få falukorv.

– Vi går inte hungriga, men jag försöker hela tiden trolla med det som finns.

Marias inkomst är avhängd på det försörjningsstöd hon får. Det är sedan ett par år tillbaka en livlina som hon beskriver som något hon fruktat hela livet att behöva vara beroende av.

 Maria arbetade utomlands efter gymnasiet och hade inga planer på att återvända hem till Sverige.

– Jag är uppväxt med en ensamstående mamma som har levt på försörjningsstöd, så jag vet ju vad det innebär att vara barn i en familj med de förutsättningarna.

Efter att ha arbetat ett par år utomlans återvände Maria till Sverige. Samtidigt lämnade hon en relation som hon beskriver som destruktiv. Planen var att läsa på universitet och börja bygga upp ett nytt liv med sonen i Sverige.

– Jag satte gång och vi fick en studentlägenhet, men jag kom till en punkt där jag kände att det var mer än jag klarade med stressen från uppbrottet, ett litet barn och plugg på natten. Jag kraschade helt och hållet och fick avbryta studierna. Jag blev sjukskriven och stöttade upp med sparade pengar, men till slut fanns inget alternativ och jag fick söka försörjningsstöd.

”Jag har kapat allt som går”

Totalt får Maria 14 000 kronor i månaden i stöd och bidrag, vilket ska räcka till räkningar och familjens utgifter.

– Jag har kapat allt som går och det finns inget mer att ta av för att ställa mat på bordet. Jag är utförsäkrad samtidigt som jag är sjuk och jag känner inte att jag kan påverka min situation. Jag känner mig maktlös och ser livet springa förbi, säger hon och fortsätter:

– Jag känner också att det finns en gängse uppfattning i samhället att jag som får försörjningsstöd är en latmask som tagit den lätta utvägen och lever gott. Det är långt från sanningen – jag vill ju inte vara fast i den här situationen.

Socialföräkringsminister Ardalan Shekarabi (S).

Från och med juli träder det förslag, som regeringen tidigare lagt fram om tillfälligt höjt bostadsbidrag, för barnfamiljer i kraft. Det innebär i snitt 750 kronor mer i plånboken till den som beviljas extrainsatsen. Tidigare har socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi uppgett att tilläggsbeloppet är avsett specifikt för ekonomiskt utsatta barnhushåll.

– Bostadsbidraget är en träffsäker förmån för att ge ekonomiskt utsatta barnhushåll extra resurser, sa Shekarabi i samband med att förslaget presenterades i april.
 

PLUS: Inflationen rusar – här är varorna som ökar mest

 

Kritik mot utformning av extra bostadsbidrag

Men för Maria är stödet inte ”träffsäkert”. Hon kommer inte att få några extra pengar.

Som tidningen Hem & Hyra tidigare rapporterat är stödet utformat så att kommuner kan välja att se det som inkomst för de som får försörjningsstöd. Det gör att kommunen kan räkna av det från försörjningsstödet och i stället ta in pengarna som statligt tillskott i kommunens kassa – vilket majoriteten av landets kommuner svarat tidningen att man ämnar göra.

Detta är något som Christina Olsson, generalsekreterare på Sveriges Makalösa föräldrar, ställer sig kritisk till.

– Hade de här pengarna gått till de allra fattigaste så hade de varit så välbehövda. Det var likadant när de höjde stödet under pandemin, så det är inte första gången och de vet om att stödet nu inte når dem som behöver det mest, ändå gör de inget åt det, säger Christina Olsson.

Christina Olsson, generalsekreterare på Sveriges Makalösa Föräldrar, vittnar om att det är fler föräldrar än tidigare år som är i behov av gratis aktiviteter för deras barn.

Även Maria ställer sig frågande till varför de med försörjningsstöd inte heller kommer att omfattas denna gång.

– Nu ska det ju möta att priserna gått upp, och det har de ju gjort även för mig. Hade vi fått ta del av de pengarna så hade det räddat sommarlovet och gjort att vi hade kunnat göra något litet för att sommaren ska bli speciell.

”Annars kan jag lägga mig ner och dö”

Utanför den öppna balkongdörren hörs barnskrik från lekplatsen på gården. Maria stannar upp och samlar sig.

– När det gäller framtiden så måste jag behålla hoppet om att jag en dag ska kunna gå tillbaka till ett arbete. Jag måste tänka så, att det finns en annan framtid – annars kan jag ju lägga mig ner och dö. Jag tänker att det finns en ljuspunkt för oss därframme som fortfarande är som i en dimma, men den finns där.

Christina Olsson på Sveriges makalösa föräldrar säger att gruppen av ensamstående föräldrar redan tidigare varit i en utsatt situation, som nu kan bli allt värre i takt med utvecklingen.

– Läget var tufft redan innan priserna började stiga. Vi kommer från en pandemi där våra medlemmar har fått vabba oerhört mycket. Många var nere på knäna redan innan priserna började stiga.

”Räknar ner dagarna”

Hon säger att organisationen, som arbetar för att stödja ensamstående föräldrar och barn, ser hur den ekonomiska stressen ökar bland medlemmarna i den enkät som föreningen gör.

– 60 procent av våra medlemmar säger att de är stressade över ekonomin varje dag, eller flera gånger i veckan. Min uppfattning är att det ökar i hela samhället, vilket vi ser i de mejl som vi får skickade till oss, säger Christina Olsson.

En av de saker som organisationen gör konkret är att anordna aktiviteter. I år står bland annat en tvådagarsresa med övernattning till Kolmården på schemat. Två av de anmälda är Maria och hennes son.

– Det betyder allt. Vi har aldrig rest någonstans tillsammans så vi räknar ner dagarna, säger Maria.

Fotnot: Maria heter egentligen någonting annat.