Billig fond bra – men inte alltid bäst

helskärm

Rådet att satsa på fonder med låga avgifter kan bli en dålig affär. Många av de "dyra", aktivt förvaltade fonderna innebär också möjlighet till större vinster.

Satsa inte alla pengarna på ett kort, varnar experterna.

Den som lyssnat på råden om att börja spara och att försöka hitta så billigt fondsparande som möjligt, kanske stoppar alla sina pengar i billiga indexfonder, förklarar Shoka Åhrman, privatekonom på SPP.

– Det är enkelt, och ett sätt att komma i gång att spara. En bred indexfond följer ett index, och som sparare behöver man inte vara så aktiv, säger hon.

Fast det kan vara synd att enbart följa ett sådant råd, tycker hon. Det kan göra att man missar chanser till god avkastning.

Högre avgifter

– Avgifter får vara högre. Men då är det viktigt att man får avkastning för den högre avgiften.

Det finns till exempel aktivt förvaltade fonder som riktar in sig på vissa branscher, som teknikfonder, eller vissa bolag, som småbolag. Eller på geografiska områden. Där får fondförvaltaren analysera, följa upp och bestämma vilka aktier som fonden ska investera i, och det kostar mer i arbete än om fonden bara ska passivt ska följa ett index, förklarar hon. Men vinstchanserna kan också vara större.

– Det viktiga är att veta vad man betalar för. Man ska tänka efter hur man vill att pengarna ska förvaltas, säger hon.

Jonas Lindmark, analyschef på fondjämförelseföretaget Morningstar, tycker också att det kan vara rätt att spara i lite dyrare fonder för vissa typer av placeringar.

– De som kan ge högre avkastning, som småbolagsfonder till exempel. En indexfond, som exempelvis Avanza Zero, köper bara de största bolagen. Då missar man helt uppgången för de mindre bolagen. Småbolagsfonderna kostar dock mer, i snitt 1,5 procent.

Fast det gäller att att inte lägga allt i en enda fond, understryker de båda.

– Man kan lägga två tredjedelar i en billig indexfond, och en tredjedel i till exempel småbolagsfonder eller andra med högre avkastning, säger han.

Byggblock

Han tycker att grundregeln kan vara att ha en bred global indexfond som bas som sprider risken över hela världen, och "krydda" med andra fonder med mer speciell inriktning. Shoka Åhrman är inne på samma linje.

– Man kan se det som olika byggblock.

Hon tycker också att man kan kosta på sig lite större "utsvävningar" när det gäller de dyrare fonderna för pensionssparandet inom pensionssystemet, då man sparar på lång sikt.

Där är nämligen fondavgifterna rabatterade.

– På fondtorget hos Pensionsmyndigheten kostar fonderna i genomsnitt 0,25 procent i avgift, så där är det billigare, säger hon.

Men frågan är vad som är en billig fond, och vad som är rimligt att betala för en dyrare. Shoka Åhrman förklarar att en vanlig, vettig avgift för en indexfond kan ligga mellan 0,5 och 0,8 procent, generellt sett. Men det finns förstås billigare fonder, som till och med är gratis. För dyrare fonder finns ingen gräns uppåt.

När det gäller avkastningen tycker hon att man ska titta på lite längre period än bara ett år.

– Titta på kanske fem års tid, säger Shoka Åhrman.

Hon tycker också att man ska se upp med typen som kallas fond i fond. Där kan det bli mycket avgifter, om spararen också får betala avgifterna i underliggande fonder.

– De är bland de vanligaste fonderna. Alla har inte dubbelavgifter, men risken finns att man får betala mer om man inte förstår att det kan vara dubbla avgifter, säger Shoka Åhrman.