Seniorekonomen: Därför blir det dubbelhöjning
Publicerad 2023-02-09
I dag är det dags för Riksbanken att ge besked om styrräntan.
Den samlade prognosen från ekonomer och marknaden pekar mot en höjning med 0,5 procentenheter.
Men finns det några orosfaktorer och vad betyder en eventuell räntehöjning för boräntorna?
Riksbankens försök att stävja den höga och alltjämt stigande inflationen har inneburit att styrräntan sedan i maj 2022 gått från 0 procent till 2,5 procent.
Förväntningarna inför dagens riksbanksbesked, som är det första för nye riksbankchefen Erik Thedéen, är att den nivån än en gång flyttas upp med med en så kallad dubbelhöjning på 50 punkter. Då landar styrräntan på 3,0 procent.
– Det är vår prognos och de signaler som vi fått från de största placerarna på räntemarknaden. Det är väldigt höga förväntningar på att det blir den nivån, säger Robert Bergqvist, seniorekonom på SEB.
Grundar sig i fortsatt inflationsuppgång
Han säger att nivån på höjning grundar sig på att inflationskurvan fortsatt pekar uppåt. I december låg inflationen på 10,2 procent enligt måttet KPIF.
– Vi ser fortfarande inga tydliga tecken på att inflationskurvan vänt neråt igen, men vi tror att vi börjar närma oss toppen på inflationen här i början av året. Sveriges inflationsproblem är fortfarande mycket allvarligt och därför måste man agera med räntan, säger Robert Bergqvist.
Seniorekonomen säger att det nu är tydligt hur svensk ekonomi bromsar in och att det är tydligt att hushåll och företag pressas av hög inflation och allt högre räntor.
– Det är klart att Riksbanken följer vad som händer med konjunkturen, men just nu måste de ha strålkastarljuset på inflationen. För om de inte lyckas få ner den då kommer det här bara bli ett värre problem längre fram.
– Man kan tycka att det låter ologiskt att Riksbanken höjer när konjunkturen är på väg ner, men deras mål är inflationen och de måste få bukt med den. Därför blir det den här höjningen.
Det är Erik Thedéens första besked som ny Riksbankchef. Finns det några faktorer som talar för att Riksbanken kan gå än hårdare än er prognos?
– Både Erik Thedéen som riksbankchef och Aino Bunge som vice riksbankchef är nya i bankens direktion och de har klivit på i ett svårt läge. Jag har väldigt svårt att se att de skulle dra på med en mer aggressiv höjning. Jag tror att de vill börja med en mjukstart som man kan kalla det som är förväntat.
PLUS: Höga räntor kan leda till brytpunkssmocka för bostadsägare
Då avviker Sverige
Han pekar på de höjningar som Europeiska centralbanken och Bank of England aviserat i närtid på 0,5 procent.
– Vi är också en del av Europa. Skulle vi i stället gå med en höjning på 0,75 procentenheter så avviker vi väldigt från vad omvärldens centralbanker gör som tyder på att man ser slutet på de här räntehöjningarna.
– Det enda som skulle motivera det är att de ser mer allvarligt på inflationsproblemet än vad jag gör. Därför blir det intressant att se om de kommer att signalera fler räntehöjningar längre fram.
Vad behöver Riksbanken se framåt för att dra i handbromsen när det gäller räntan?
– Det absolut viktigaste är inflationen och den måste börja komma ner. Vi vet att energipriserna kommer ner och de ska ner ytterligare hoppas vi de närmaste månaderna. Därför kommer fokus ligga på det underliggande inflationstrycket. Det ligger fortfarande alldeles för högt. Vi hoppas att vi ska se samma mönster som vi ser just nu i USA där inflationen börjat vika, men där är vi inte än.
Även om Riksbanken är tydliga med att de inte beaktar vad som sker på bostadsmarknaden i sitt arbete tror SEB:s chefsekonom att de ändå sneglar mot hur bostadspriserna utvecklas.
– De vet ju att bostadsmarknaden och räntorna som går upp drar undan köpkraft hos hushållen och sänker konjunkturen. Risken som Riksbanken står inför är att de underskattar hur kraftfull penningpolitiken är. Knäcker man bostadsmarknaden då knäcker man också svensk konjunktur, säger Robert Bergqvist.
Så kan det påverka bolån
Så vad kan svenska bolånetagare räkna med om prognosen om en halv procents höjning av styrräntan blir facit? Enligt Bergqvists bedömning är det inga stora svängningar som ligger i korten.
– När det gäller de bundna räntorna så tror vi i det korta perspektivet att de kommer att ligga kvar, men under loppet av det här året så tror vi att de kommer att röra sig neråt. Vi tror inte att de bundna räntorna kommer att påverkas särskilt mycket av Riksbankens besked utan det ligger mer i vad som händer i omvärlden i övrigt.
Men när det kommer till de rörliga räntorna så är chefsekonomens analys att det kommer att få effekter – om än små.
– De kan och bör påverkas uppåt i samband med beskedet. Men med tanke på att marknaden redan tidigare har räknat på att vi ska få se den här höjningen så har den i stor omfattning redan tagits höjd för, säger Robert Bergqvist.
Han får medhåll av SBAB:s boendeekonom Claudia Wörmann i frågan om hur räntebeskedet kan komma att påverka den korta rörliga boräntan.
– Jag är inte alldeles säker på att det kommer att slå direkt. Vi har höjt en hel del och det är möjligt att vi tagit in viss beräkning att det här ska komma.
Samtidigt säger hon att det finns en osäkerhet i hur det faktiskt kommer att utveckla sig i närtid.
– Jag tror inte att man behöver räkna med att den stiger 0,5 procent på en gång då det kan finnas viss inprisning sedan tidigare, säger Claudia Wörmann.