KI ser långvarig djup lågkonjunktur

helskärm

De rejält sänkta arbetsgivaravgifterna har varit väl generösa. Men totalt sett bedömer Konjunkturinstitutet att statens jättestöd på 230 miljarder är rimligt.

Men 2022 måste svångremmen dras åt.

Coronapandemin slår hårt mot Sveriges tillväxt. Under andra kvartalet bedöms BNP rasa med hela tio procent, spår statliga Konjunkturinstitutet (KI).

Därefter, från tredje kvartalet, bedöms ekonomin växa något igen, fast då från en väldigt låg nivå, enligt KI:s prognoschef Ylva Hedén Westerdahl.

– Ekonomin kommer att tyngas av pandemin minst ett år till, säger hon.

Över tio procent

KI räknar med att coronapandemin kommer att blossa upp ett antal gånger till runt om i världen och lägga en våt filt över hela världsekonomin ett bra tag till. Lågkonjunkturen blir därmed djup både i år och nästa år. Arbetslösheten toppar en bit in i 2021 på drygt tio procent, men den prognosen är ovanligt osäker och beror på hur företagen gör med sina permitteringar.

– Osäkerheten minskar först när en omfattande vaccinering kan påbörjas under hösten 2021, säger Ylva Hedén Westerdahl.

KI:s prognoschef konstaterar att världens aktiebörser verkar tror att krisen går över relativt snabbt.

– I vår prognos tror vi att det tar längre tid än så, säger Hedén Westerdahl.

Hittills har regeringen satsat 230 miljarder på krisåtgärder, bland annat har företagsstöden uppgått till 140 miljarder kronor där vissa stöd, sänkta arbetsgivaravgifter till alla företag, kanske haft mindre bra träffsäkerhet.

– Den åtgärden har slagit för brett, säger Hedén Westerdahl.

KI tror på ytterligare 15 miljarder i år, oklart på exakt vad. Nästa år fasas krispaketen successivt ut, men staten bedöms ändå stötta ekonomin med 70 miljarder kronor.

Strama åt

Men från 2022 behövs höjda skatter och/eller sänkta utgifter för att få budgeten långsamt i balans igen, enligt Hedén Westerdahl.

– Men en återgång till överskottsmålet bör få ta tid, säger hon.

Först 2024 blir det överskott i statens finanser igen, tror hon.

Läget är dock ännu värre runtom i Europa. Där rasar bruttonationalprodukten (BNP) ännu mer i många länder som en följd av den närmast totala nedstängningen av samhället i coronakrisens mest akuta fas. Å andra sidan kan den svenska ekonomin få en längre väg tillbaka, exportberoende Sverige kommer att få se en trög återhämtning, spår KI.

BNP i euroområdet bedöms exempelvis landa på minus 9,8 procent under 2020. Detta får konsekvenser för svensk export.

Låg inflation, låga löneökningar gör att myndigheten tror att Riksbanken låter styrräntan ligga kvar på 0 procent fram till och med 2024.