Smällen mot svenskarna: 2 600 miljarder kronor

De senaste inflationssiffrorna bekräftar att svenskarna blir fattigare i snabb takt.

Prisökningarna har minskat hushållens köpkraft med 300 miljarder kronor under 2022 samtidigt som den samlade förmögenheten rasat med 2 300 miljarder.

Och nu väntar ännu fler räntehöjningar från Riksbanken. 

Inflationen var enligt SCB:s konsumentprisindex KPI hela 10,8 procent under september. Det är den högsta siffran sedan tidigt 1990-tal. Det innebär att nästan 3 miljoner svenskar aldrig upplevt något liknande under sin livstid. 

Det är många inflationsmått som cirkulerar just nu och det kan vara bra att känna till skillnaderna. KPI, som är en sammanvägning av väldigt många olika varor och utgifter, är den som kanske är mest relevant för vanliga människor. 

Riksbanken tittar helst på KPIF där man dragit bort effekterna av höjda räntor. Den var 9,7 procent i september, mätt i årstakt. 

Till sist finns också KPIF-XE som är inflationen minus ränta och prisökningar på energi. Den var 7,4 procent i september vilket visar att den höga inflationen inte bara handlar om stigande el- och bensinpriser. 

Vad betyder egentligen de här siffrorna? 

Kort sammanfattning: vi blir fattigare. 

Inflation är samma sak som att våra pengar blir mindre värda. Och det går ganska snabbt nu. 

Tittar vi på den totala prisnivån, mätt som KPI, har den jämfört med genomsnittet under 2021 stigit med 11,7 procent till och med september 2022. Med andra ord: för att få lika mycket som vi fick för 100 kronor under förra året måste vi nu punga ut med 112 kronor. 

Utslaget på ett helt folk handlar det om mycket pengar. Svenskarnas totala inkomster och bidrag efter skatt var cirka 2 300 miljarder kronor 2020. Under 2021 och hittills i år har lönerna ökat med runt 2,5 procent i årstakt, enligt Medlingsinstitutet. Alltså betydligt långsammare än inflationen. 

Gör vi en enkel överslagsräkning innebär det att hushållens köpkraft sjunkit med nästan 300 miljarder kronor hittills under 2022.

Det kan jämföras med att hushållens totala konsumtion under 2021 var 2 360 miljarder enligt SCB. 

Dessutom har det knappast undgått någon att värdet på våra tillgångar, aktier och bostäder, också sjunker. 

Enligt banken SEB:s sparbarometer, sjönk de svenska hushållens nettoförmögenhet, alltså tillgångar minus skulder, med 2300 miljarder kronor under första halvåret 2022. 

Raset kommer efter en lång tids uppgång och siffran över den totala förmögenheten, 21 700 miljarder kronor är fortfarande imponerande. Men då ska man komma ihåg att fördelningen är ganska ojämn i Sverige där merparten av tillgångarna ägs av de tio procent rikaste. 

Svenskarnas största tillgång är föga förvånande bostäder, värdet var vid halvårsskiftet 12 700 miljarder kronor. Bolånen uppgick till totalt 4000 miljarder, eller drygt 31 procent. Det ser inte så farligt ut men återigen ljuger genomsnittet en hel del. Många är betydligt högre belånade än så.

Vad händer nu? Riksbanken har signalerat att det väntar fler räntehöjningar för att försöka få ned inflationen. 

Kritikerna säger att högre ränta inte biter på den inflation vi ser nu, men för Riksbanken handlar det ganska mycket om att rädda ansiktet. Eftersom myndigheten tog i så mycket när inflationen låg under målet och införde minusränta är det svårt att rycka på axlarna när priserna ökar fem gånger snabbare än det är tänkt. 

Ett litet glädjeämne är dock att inflationen i september blev ungefär så hög som Riksbanken räknade med. Tidigare har banken underskattat prisökningstakten gång på gång. 

Många på marknaden räknar med att Riksbanken höjer med 0,75 procentenheter vid sitt nästa möte den 23 november (beslutet publiceras den 24 november). 

Isåfall skulle Riksbankens ränta landa på 2,5 procent. Fortfarande ingen monsterränta i ett historiskt perspektiv. Men mycket högre än vad svenskarna vant sig vid. 

Mycket beror också på vad som händer i omvärlden. På torsdagseftermiddagen kommer inflationssiffror från USA som många, inklusive Riksbanken, kommer att studera noga.

Min ekonomi

Prenumerera på Cervenkas Nyhetsbrev

Spaningar om den turbulenta ekonomi vi lever i nu

Följ ämnen i artikeln