Utlandssvenskarnas pensionssmocka: ”Går inte att överleva”
Publicerad 2022-07-23
Utlandsboende pensionärer ska inte längre få garantipension.
Nu riktas kritik mot att många inte fått information om förändringen, och dess konsekvenser.
– Det finns ju ingen som helst möjlighet att överleva på det som blir kvar, säger Börje Nilsson, 70, i Portugal.
Den svenska garantipensionen, som ligger till grund för att den som haft liten eller ingen arbetsinkomst ska ha ett grundskydd, höjs permanent med upp till 1 000 kronor från augusti. Men för de som valt att bo utomlands är höjningen högst tillfällig – istället väntar det helt motsatta.
Från och med 1 januari 2023 stoppas garantipensionen helt för svenska utlandsboende pensionärer.
PLUS: Nya EU-regler: 47 000 blir av med pensionen • Kolla – påverkas du?
En av dem är Börje Nilsson som flyttade till Portugal 1986. Han har med några års avbrott tillbaka i Sverige sedan dess levt och arbetat i landet.
– Jag känner panik och jag ser inte hur jag ska kunna överleva om de tar bort de här pengarna för mig. Det innebär rent krasst att jag inte kommer att ha några pengar kvar att leva för och köpa medicin som är nödvändig för mig. Det känns väldigt uppgivet att inte veta hur jag ska kunna klara mig.
Beslut om stopp i juni
För honom innebär de nya förutsättningarna att hans pension som också innefattar inkomstpension, premiepension, tilläggspension, samt runt 1 400 kronor i portugisisk pension sjunker, från 8 900 kronor i månaden, till 6 200 kronor när garantipensionen försvinner.
– Efter att hyran är betald så kommer jag ha 2 200 kronor kvar att klara mig på, säger Börje Nilsson.
Beslutet om att runt 47 000 utlandsboende pensionärer från och med 1 januari 2023 inte längre kommer att få garantipension togs av riksdagen i juni. Beskedet blev slutet för frågan som aktualiserades redan 2017 när EU-domstolen kategoriserade garantipensionen som en miniförmån, vilket innebär att det inte finns något tvingande krav för Sverige att fortsätta betala ut till utlandsboende.
– Då gjordes tolkningen att en sådan förmån som den svenska garantipensionen som bygger på bosättning, att man inte behöver betala några avgifter och som är väldigt frikostig bara bör betalas ut om man bor i Sverige, säger Ann-Sofie Kraft Nilsson, pensionsspecialist på Pensionsmyndigheten.
Sedan dess har frågan hängt i luften och utbetalningarna har fortsatt enligt en tillfällig lag, samtidigt som en utredning genomförts som presenterades för regeringen i juni 2020.
– Slutsatsen i den var att man borde byta namn på garantipension till grundpension och använda samma sätt att räkna som innan EU-domen. Därigenom hade man kunnat klassificera om den till en pension. Om det klassificeras som en pension så är det enligt EU-lagstiftningen så att man måste betala ut så länge en person bor i ett annat EU-land, säger Ann-Sofie Kraft Nilsson.
Kritik mot förändringen
Men slutsatsen vann inget gehör, vilket nu innebär att förutsättningarna i grunden förändras för tiotusentals svenska pensionärer – något som väckt kritik.
– Det här drabbar de som är mest utsatta i gruppen svenskar som av något skäl lever utomlands. Det handlar ju om personer som är berättigade till de här pengarna om de skulle bo i Sverige. Tala om att dra undan benen för de som har gjort en planering för sin ålderdom, och som redan vrider och vänder på slantarna, säger Cecilia Borglin, generalsekreterare på organisationen Svenskar i Världen.
PLUS: Nya EU-regler: 47 000 blir av med pensionen • Kolla – påverkas du?
Enligt socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi bör de som omfattas av förändringen och känner sig oroliga över sin ekonomiska situation undersöka sina möjligheter i det land man bor i.
– Bosätter man sig ett annat land är det istället det landets skyddsnät som är aktuellt om inkomstpensionen inte räcker till. Skyddsnäten i andra EU-länder skiljer sig åt, men många länder har dock olika former av ersättningar som ska utgöra så kallade minimiförmåner, säger Ardalan Shekarabi.
”Bristfällig information”
Men det är inte bara det faktum att garantipensionen nu försvinner som kritiseras. Både Börje Nilsson och Cecilia Borglin vänder sig mot vad de kallar, en total brist på information från Pensionsmyndigheten.
– Jag var i kontakt med Pensionsmyndigheten för ett par veckor sedan angående det intyg jag skickar årligen för att bevisa att jag lever. Då fick jag reda på det här för första gången. När jag bad om att få ett skriftligt beslut så fick jag svaret att de skulle göra ett utskick senare i höst, säger Börje Nilsson.
Att ingen personligt riktad information ännu har gått ut till pensionärerna beskriver Cecilia Borglin som frustrerande.
– Vi har försökt att gå ut med information i våra kanaler, men det är ju något som Pensionsmyndigheten borde ha gjort så fort som det här beslutet var fattat. Det här handlar ju om personers liv som man inte bara kan rycka upp i en handvändning utan att det får stora konsekvenser.
Ann-Sofie Kraft Nilsson bekräftar att myndighetens plan är att skicka ut ett kommuniceringsbrev tre månader innan utbetalningsstoppet träder i kraft.
”Svårt att få förståelse”
– Har man inte hängt med i media eller fått besked genom annan kommunikation så är det då man kommer att informeras om förändringen. Det är ju först nu när vi vet att lagen inte kommer att förlängas mer som vi kommer att skicka ut kommuniceringsbrevet, men jag förstår om de pensionärer som omfattas tycker att det har varit för dålig framförhållning.
Från organisationen Svenskar i Världen riktas även kritik mot Pensionsmyndigheten för att det är otydligt för de som omfattas att det inte går att överklaga beslutet. Även det är något som Ann-Sofie Kraft Nilsson har förståelse för.
– Det går alltid att vara självkritisk och säga att vi borde ha gjort tidigare utskick med information om vad som kan vara på gång och vilka konsekvenser det kan få. Men det är svårt att genom kommunikation få en förståelse för vad som komma ska. Vi har valt att inte gå ut tidigare för att inte skapa mer förvirring inom pensionsområdet än det redan har varit under året, säger Ann-Sofie Kraft Nilsson.