Emelie, 32, har varit gig-jobbare i tio år

Många vill bli ”giggare” – men otryggheten hindrar

Uppdaterad 2019-12-05 | Publicerad 2019-10-10

Emelie Fågelstedt, 32, är en av landets många gig-jobbare.

Gig-jobben blir allt vanligare.

Men som med många växande fenomen har samhället svårt att följa med i svängarna.

– Många system är inte anpassade efter frilansare, säger Emelie Fågelstedt som har varit ”giggare” i tio år.

De kallar sig giggare. En växande rörelse där allt fler väljer att frilansa, snarare än att binda sig till ett heltidsjobb.

Emelie Fågelstedt, 32 år, är en av dem. Redan i skolbänken bestämde hon sig, hennes arbetsliv skulle inte bestå av fasta tider och en svårbestigen hierarkistege.

– Det gick så bra att jag aldrig har sett ett behov av att söka ett traditionellt jobb, säger hon.

Nära hälften vill bli frilansare

När hon startade sin frilansverksamhet inom kommunikation var gig-jobben ett sällsynt fenomen. Nu, nästan tio år senare, är det desto vanligare.

Faktum är att nästan varannan svensk i dag skulle kunna tänka sig en annan anställningsform än den traditionella tillsvidarevarianten, enligt en ny Sifo-undersökning som Bluestep bank har låtit genomföra.

”Landets löntagare vill ha mer frihet i arbetslivet. Hela 45 procent av svenskarna vill någon gång jobba under andra former än en tillsvidareanställning och på flera håll i landet finns önskan hos mer än hälften av invånarna. Och möjligheten att själv välja arbetsplats och uppgifter är den främsta anledningen”, står det att läsa i rapporten.

Jobbat från Tokyo

Det var precis det Emelie Fågelstedt ville ha. Friheten att själv kunna bestämma över sin tid och geografiska placering. Under en längre tid jobbade hon som digital nomad från Tokyo, en annan period från London.

Väl i utlandet var Emelie med och startade nätverket ”Svenska nomader” som samlar digitala nomader och giggare som intresserar sig för ett mer flexibelt arbetsliv. Att ha en online-community med likasinnade för med sig många fördelar, menar Emelie.

– I dag är det inte många arbetsgivare som känner sig bekväma med att erbjuda den flexibiliteten rakt ut, så för att uppnå den livsstilen är det många som väljer att börja gigga, säger hon.

Främst jobbar hon hemifrån. Just nu, under sin föräldraledighet, någon enstaka gång i veckan. Annars kombinerar Emelie Fågelstedt arbete vid skrivbordet i lägenheten med att sitta på ett så kallat ”co-working space”, ett kontor där andra frilansare kan hyra in sig.

– Så var det inte när jag började, då var det något enstaka fik med wifi som man kunde ta sig till. I dag finns det jättebra ställen där man kan bli medlem och ingå i en hel community. Då får man samtidigt det där sociala utloppet och kollegor, även om man jobbar med olika saker.

Soffan är inte sällan Emelies arbetsplats.

Men gig-jobben har även sina nackdelar. I Sifo-undersökningen framgår det att av de som vill, men inte tar steget att börja frilansa, undviker den på grund av bristen på trygghet.

Bluestep pekar bland annat på att det kan försvåra processen att få ett bolån. Och enligt en undersökning av Skandiabanken från 2018 riskerar frilansaren att mista miljonbelopp i utebliven pension.

– Många människor faller ur de traditionella bankernas ramar för bolån på grund av att de driver egen firma, är projektanställda eller har jobbat utomlands, säger Bluestep banks bolånechef Tomas Netz.

Otryggheten är ett minus

Emelie Fågelstedt håller med, och menar att det finns mycket att göra.

– I dag är den svenska modellen uppbyggd på att man ska ha en traditionell anställning. Om man väljer att jobba på det här sättet kan det bli knepigare med försäkringar, allmän pension, föräldraledighet och såna saker, säger hon och lägger till:

– Samma sak med exempelvis a-kassa. I dag måste du ofta lägga ner företaget, eller låta det vara vilande, för att kunna få ut pengar vid exempelvis en period av arbetslöshet. Många system är inte anpassade efter frilansare.

”Då står du utan någonting”

Som det ser ut i dag är tryggheten för gig-jobbare begränsad, menar hon.

– Samtidigt som jag menar att om man giggar och har flera uppdrag parallellt, har man en trygghet i att om man förlorar ett uppdrag så har man fortfarande flera andra. Om du är anställd och ditt jobb försvinner står man utan någonting.

Hon ser dock en ljusare tid framför sig, där möjligheterna och tryggheten blir allt större.

– Både Arbetsförmedlingen och Skatteverket har börjat uppmärksamma detta, och flera fackförbund har börjat kolla på hur de kan hjälpa till med kollektivavtal och olika bestämmelser för att göra det tryggare för den som tar sig an uppdrag på det här sättet.

Emelie Fågelstedts tips: Så blir du giggare

  • Se över vad du är bra på och hitta din nisch. Det blir enklare att dra igång om du tydligt kan förklara för potentiella kunder vad du är bra på och kan hjälpa till med. 
  • Tänk på ditt personliga varumärke och visa upp dig själv och det du är bra på online. Sätt en strategi för exempelvis Linkedin så att den som hittar din profil direkt blir intresserad. 
  • Berätta om dina planer inom ditt egna nätverk – ofta dyker det upp möjligheter man inte har tänkt på bara genom att berätta att man planerar att börja gigga. 
  • Glöm inte tryggheten – det är mycket att tänka på när man drar igång som giggare men lägg tid på att se över försäkringar och tjänstepension redan från start. Det tjänar du på i längden.
  • Hitta din gemenskap. Omge dig med personer som peppar, inspirerar och kan ge goda råd när det är svårt eller går trögt. I dag finns fantastiskt många grupper online att ansluta sig till, exempelvis bra Facebook-grupper. Svenska Nomader är en sådan.
  • Fundera kring din jobbvardag och hur du vill att den ska se ut. Vill du jobba hemifrån, från ett co-working space, på fik med andra frilansande vänner, från andra sidan jordklotet eller på plats hos kunder? Måla upp ditt drömscenario och testa dig fram för att hitta det som passar dig bäst.