3 ekonomer – då höjer Riksbanken reporäntan

Expert: Rörliga räntan kommer att stiga – men för sent att binda

Publicerad 2022-04-26

Höja nu? Höja sen? Inte höja alls?

Torsdagens räntebesked omgärdas av ovisshet.

– Jag skulle ha höjt räntan redan nu, säger seniorekonomen Robert Bergqvist.

Senast Stefan Ingves och gänget på Riksbanken släppte sin penningpolitiska rapport, den 10 februari, var beskedet tydligt: Reporäntan kommer att höjas först i slutet av 2024.

Sedan dess har mycket vatten runnit under broarna. Ukraina har invaderats, energipriserna har fortsatt uppåt och inflationen har skenat.

– Vår bedömning av räntebanan är överspelad, sa vice Riksbankchefen Anna Breman i slutet av mars mot bakgrund av det.

Frågan är nu hur överspelad den är. Kan Riksbanken rent utav tvärvända och höja redan på torsdag?

– Det hade varit en aldrig tidigare skådad omläggning av penningpolitiken, säger Maria Landeborn, sparekonom och senior strateg på Danske Bank.

Maria Landeborn, senior strateg på Danske Bank.

”Kris och panik”

Enligt henne lutar prissättningen på marknaden åt att Riksbanken faktiskt kommer att höja från 0 till 0,25 procent redan på torsdag, vilket bland annat Swedbanks prognos pekar på.

Maria Landeborn och Danske Bank är däremot inne på ett annat spår.

– Vi tror inte att man kommer att höja räntan nu på torsdag, utan att man lyfter räntebanan kraftigt och i stället höjer vid nästa möte i slutet av juni.

– Om man först säger 2024 och sedan nästa räntebesked höjer, signalerar det lite panik och kris.

Men, tillägger hon:

– Sannolikheten att de höjer nu har definitivt ökat. De kan trycka på knappen redan på torsdag, men höjer man i juni är det också betydligt tidigare än prognosen.

”Aktuellt med höjning”

Enligt Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken, är det hugget som stucket om man höjer nu eller i juni.

– Vår prognos är att de höjer på juni-mötet. Men det är ”fifty-fifty”, de skulle lika gärna kunna höja nu som i juni. För de kommer att höja.

Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken, säger att det är ”fifty-fifty” om Riksbanken höjer styrräntan på torsdag eller i slutet av juni.

Hur hade du agerat om du vore Riksbankschef?

– Jag tycker att det är aktuellt med en höjning för att markera att man tar inflationsmålet på allvar. Om det blir i april eller juni tycker jag inte spelar så jättestor roll, men den stora frågan är hur mycket man ska höja sen.

Där förespråkar hon en stillsam utveckling snarare än att chockhöja mycket och ofta.

– Jag tycker att man ska ta det ganska lugnt och visa att man tar inflationsmålet på allvar – och att man kommer att höja. Jag tror att de höjer ungefär vartannat möte, med 0,25 procent varje gång, säger Christina Nyman.

Bör ta små steg

Robert Bergqvist är seniorekonom på SEB och enig med Christina Nyman. Riksbanken bör ta små steg fram nu, för att undvika att ta ett större steg längre fram.

– Den amerikanska centralbanken är ett exempel på att man har väntat för länge med att höja räntan och nu tvingas man gå snabbt fram, säger han och fortsätter:

– Det kan skapa osäkerhet, det kan skapa snabbt stigande bolånekostnader för hushåll och det kan också sätta ekonomin i gungning.

Hur hade du gjort?

– Jag skulle börja med att ta ett litet steg och höja med 0,25 procentenheter nu på torsdag. I min värld skulle jag göra det för visa att jag tar inflationsmålet på allvar och den höjning som då blir äventyrar inte tillväxten i svensk ekonomi.

Seniorekonomen Robert Bergqvist hade tagit små steg – och höjt redan på torsdag – om han vore Riksbankschef.

Landeborn: För sent att binda

Reporäntans utveckling speglar i mångt och mycket vad som händer på bolånemarknaden, framför allt räntorna med tre månaders löptid, även kallad rörlig ränta.

De bundna lånen har redan stigit, nu väntas de rörliga gå samma öde till mötes, enligt Maria Landeborn.

– När Riksbanken börjar höja kommer de korta räntorna och de rörliga boräntorna att stiga. Höjer riksbanken med 0,25 procent kommer din rörliga boränta att stiga ungefär lika mycket, säger hon.

Är det för sent att binda nu?

– Jag tror det, i alla fall om man går på bolån med längre bidningstid. Man kan i så fall titta på en kort bindningstid (ett eller två år). Vår bild är att de långa boräntorna har stuckit iväg så pass mycket att det förmodligen är fel beslut att binda i det här läget. Det skulle man ha gjort för ett halvår sedan i så fall, säger Maria Landeborn.

Följ ämnen i artikeln